- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
610

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-610

spela bräde. — Värre skulle varit, om en onödig lyx smugit sig in bland
flertalet studenter ocb fört till en oroande skuldsättning. Men
oafsedt de stora svårigheterna denna tid för en student att skuldsätta
sig, utom i den form att han till en tid icke betalte sina räkningar,
finns ingenting som styrker, att de nu börjat föra ett synnerligt
öfverflödigt lif, tvärtom tala flere uppgifter för, att studenternas
lefnadssätt i det bela utmärkt sig för stor tarflighet. Att man vid
nationskonventen för en gång slog på stort, var ju gammal tradition och
stämde med ett välkändt drag i svenska nationallynnet. Sedermera
professorn i Lund C. Fallén, som 1783—86 vistades i Upsala,
beskrifver1 lefnadssättet som ytterst enkelt och billigt-; de flesta
studenterna, säger ban, brukade då, eftersom spiskvarter voro sällsynta,
spisa hemma af hämtad mat, hvarvid middagen för 1 till 2 personer,
brödet oberäknadt, steg blott till 10 à 12 styfver. Han gifver ock
den intressanta upplysningen, att umgänget i professorshusen i
Upsala var för studenten svårare att åtkomma än i Lund, och att aldrig
någon inbjöds till måltid lios en professor; en delvis förklarande
orsak därtill finner han i, att flertalet professorer i Upsala voro
antingen barnlösa eller flicklösa eller ogifta, jag vågar tro, att
professorernas svaga ekonomi äfven har medverkat därtill.

Ett nästan säkert bevis på, att studenternas lefnadssätt var
ganska enkelt, har man i de upplysningar, som framkommo endast
två år efter tidehvarfvets slut. Professor Flygare afgaf i konsistoriets
session d. 15 nov. 1794, med anledning af att kanslern infordrat
konsistoriets tanke om, hvad som vore att göra till hämmande af
studenternas onödiga utgifter och däraf förorsakad skuldsättning, ett högst
märkligt utlåtande, ur hvilket jag hämtar följande. Flygare
förklarade, att studenternas lefnadssätt icke kimde i allmänhet sägas vara
yppigt, snarare skulle de, som studerade här för 30 år sedan, icke ansett
en sådan inskränkning i behofven vara möjlig som nu ägde rum.
Studenterna »spisa 2, 3, ja ofta 4 af en mat som lagas för en, hälften
af hela studerande corpsen äger ej sin högtidsdräkt i svarta kläder,
och ett än mindre antal skärp och värja»; alltid hade några funnits
som lefvat öfverflödigt, antingen för att de varit rika eller att de
lyckats skaffa sig kredit. De exempel på de senares öfverflöd som Fly-

1 lians anteckningar »Akademiska Inrättningar i Upsala och Lund
1787 et seqv.» finnas i K. Bibi., de tyckas vara nedskrifna först fyrtio år
senare. Han säger att Flodbergs källare besöktes af de torftigare, som
nöjde sig med en butelj öl eller svagdricka, hökar Mobergs af dem som
jämte supen ville hafva en smörgås eller en bit kött med bröd, man nöjde
sig dock där äfven mod en stor kopp grädde och mjukt hvetebröd; hos
fru Wahlberg kunde man få tårtor eller halfmånsbakelser, dit sökte sig
ock de läckre, som ville hafva en god bit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0620.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free