Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-618
Emellertid hade detta haft till följd, att 1694 ej mindre än 33 stipendier
på detta sätt ryckts bort från sitt egentliga ändamål, och det var nog
för att göra en ända härpå, som Karl XII:s stat 1699 innehöll, att af
stipendiifonden skulle 120 dlr. smt. afgå till vicebibliotekarien och
100 till biblioteksamanuensen, men allt det öfriga utgå i stipendier.
Men som denna stat icke innehöll något direkt förbud mot stipendiers
användande till arfvoden, som behofvet af dylika kvarstod ock man
icke kade lust att härtill använda möjligt öfverskott på universitetets
räntor, fortfor man på gamla sättet och vidgade äfven alltmer antalet
af dem, som åtnjöto stipendier som arfvoden, utöfver hvad
konstitutionerna medgåfvo, ock käri hjälptes konsistoriet och dess förmän
troget åt. Vid seklets midt finner man därför,1 att icke blott
fakulteternas notarier ock enskilda professorers amanuenser i ock för dessas
vetenskapliga arbeten så aflönades, utan att äfven kansliets ock
rän-teriets samt observatoriets och laboratoriets amanuenser kommit
med på stipendiestaten. Det bör dock framhållas, att konsistoriet
icke med någon belåtenhet såg, att de nya institutionernas
amanuenser tillgodosågos på detta sätt, och det afstyrkte därför 1754, att
myntsamlingens vårdare skulle få dubbelt stipendium i högsta klassen,
något som naturligen icke lyckades, då Ekrenpreuss var särskildt
intresserad för, att den stora myntsamling han sålt till universitetet
blef rätt skött. Det kunde dock icke imdgå någon, att stipendierna
sålunda förrycktes från sitt rätta ändamål, ock konsistoriet fann det
omsider själft. När det därför 24 mars 1759 gjorde kemställan om
inrättande på stat af nya platser i kansli ock kontor, livarigenom de
gamla stipendiearfvodena där blefvo lösa, föreslog det, att äfven
observatorieamanuensen skulle flyttas från stipendiatlistan, ock K.
Maj:t gick än längre genom att 31 juli s. å. förklara, att äfven
kemielaboratorn och amanuensen vid theatrum oeconomicum skulle
likaledes bortflyttas. Trots detta var stipendiestaten fortfarande så
belastad af arfvoden, att när konsistoriet 5 nov. 1768 yttrade sig öfver
prinsen-kanslerns förslag att använda stipendierna till ett
kommunitet, upplyste det, att af dessas årliga belopp, 18,000 dlr. kpt. (6,000 i
smt.), voro 6,900 bundna som arfvoden eller i annan form.2
Konsistoriet framhöll dock icke då detta faktum precis som ett missförkållande,
ock jag finner icke, att uppfattningen i allmänket varit en sådan. År
1777 har dock professor Risell uttalat sig skarpt i saken.3 Han ansåg
1 Kons. prot. 18 juni 1734.
2 2,520 afgingo för sex amanuenser åt professorer i deras arbeten,
1,200 i musikstipendier, 1,080 för de tre högre fakulteternas notarier, 720
för myntkabinettets amanuens, 720 i lappska stipendier och 660 till
bibliotekstjänstemän.
s Se Bih. 5, s. 15—18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
