- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
638

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-638

gård. Den uppgift som konsistoriet lämnade 1748, att en professor
då betalte i hyra ungefär 150 dlr. smt., bekräftas emellertid af
samtida handlingar.1 Priserna hafva väl sedan stigit, man finner att
universitetet 1772 bekommit för andra och tredje våningen i
Julin-sköldska huset 1,300 och 1,000 dlr. kpt.,2 men dessa våningar voro ju
vida större, än professorer i allmänhet behöfde eller kunde bestå sig.
För öfversta våningen i Nosocomium betalade J. A. Lindblom 400
dlr. kpt, 1773;’1 änkeprofessorskan Clewberg uthyrde 1791 i sin gård
sal, två kammare och kök med vind, brygghus, fähus etc. för 400
dlr. kpt.4

Sedan långt tillbaka i tiden sträfvade en professor att förvärfva
en egen gård när så lät sig göra, säkerligen icke blott för behaget
att bo under eget tak utan för att i denna tid, då Upsala var en
liten stad, försäkra sig om att icke plötsligen stå utan bostad.
Redan 1721 innehade 8 professorer och en f. d. räntmästare egna gårdar,5
och antalet af dylika har nog stegrats med tidens fortgång. Man
ser att äfven fattiga professorer, hvilkas bouppteckningar sedan
visat brist, dock varit angelägna att förskaffa sig egen gård, och det
har säkerligen varit sällsynt nog i denna tid, att professorer hyrt
större eller mindre bostäder, än mer att de rent af (säkerhgen
emedan de voro ungkarlar) bodde som inackorderade, hvilket ju 1721
var fallet med åtskilliga. 1700-talets bouppteckningar angifva, att
professorerna A. Arrhenius, A. Celsius, K. Asp, H. Frosterus, N.
Risell, J. Lostbom, E. Hydrén och A. Thorberg icke haft egna hus,
men möjligen hafva några flera funnits än dessa som icke köpt sig
gårdar, bouppteckningarna äro nämligen icke fullständiga. Så saknas
uppgift för 6 teologie professorer,0 men om dessa kan man dock
säkerligen antaga, att de som välbärgade teologer skaffat sig egna
gårdar. De öfriga, för hvilka jag saknar upplysning, anföras här nedan.7

1 Berch betalte 1743 i hyra för Wallraveska huset 450 d. kpt. (kons.
prot. 8 jan. 1743), 1755 23 juni får Meldercreutz hyra det för samma belopp.

2 Kons. prot. 3 febr. 1772. Dessa belopp voro högre än kons.
beräknat 3 juni 1769; då hade det hoppats på 1,000 och 900 för dessa våningar
samt 400 för bottenvåningen, 700 för den öfversta.

3 Kons. prot. 20 dec. 1773. Vid en beräkning 1749 å
Nosocomie-rummens liyresvärde (Ups. Bibi., U. 65) antogos de 7 rummen i öfversta
våningen böra gifva 318 d. kpt. Jag har dock svårt att tro, att Lindblom
fått hyra alla sju för 400.

4 Uppgift i Ups. Bibi., X. 240.

s Se Del. 2: afd. 2, s. 443.

• Som 4 af dessa blefvo biskopar, saknas deras bouppteckningar här.

’ Malmström, Rabenius, E. Burman, Klingenstjerna, Dahl och
Ting-stadius. Jag har ej medtagit Sweder, L. Arrhenius, Nesselius och E.
Steuchius, som redau 1721 saknade egna bostäder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0648.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free