Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-639
Boställshus hade 4 stycken, skytteanus och professorerna i botanik,
praktisk medicin och juridisk ekonomi; åt domprosten skulle staden
skaffa bostad eller betala hyresersättning. De gårdar som de
enskilda professorerna inköpt förete naturligen ganska skiftande
värden allt efter köparnes förmögenhetsvillkor. Jag hämtar in-
bouppteckningarna följande uppgifter. Som små gårdar kunna t. ex.
anföras Johan Wallerii gård vid Stora Kungsgatan, värderad 1721
blott till 3,500 dlr. kpt., ock G. Mathesii gård vid Vaksalagatan
4,000 (1772); till de stora kunna räknas domprosten M. Asps gård
18,000 dlr. kpt. (1764), Ekermans vid Gustavianum 36,000 (1783)
och Christiernins stora stenhus 3,607 rdr. eller 64.900 dlr. kpt. (1799);
samtidigt upptogs Gustavianum blott till 3,555 rdr., Nosocomium
till 2,370 och Skytteanum till 1,000 rdr.1 Flertalet gårdar tyckes
hållit sig kring 7 à 10,000 dlr. kpt. Som exempel å relationen mellan
värdet och husets lägenheter kan anföras, att 1785 Solanders gård,
som värderats till 500 rdr. (9,000 dlr. kpt.), säges innehålla å botten
sal, sju kamrar och kök, i öfre våningen sal ock två vindsrum. 1772
värderas Duræi gård om fem rum till 7,500 dlr. kpt., 1758 säges Ihres
gård i kvarteret Slottskilen med ett värde af 6,000 dlr. kpt.
innehålla tretton rum i de två våningarna; värderingen af denna gård
förefaller orimligt låg i jämförelse med rumantalet.
Bevis på de tryckta ekonomiska förhållanden, under hvilka
universitetets män i allmänhet lefde, saknas ingalunda, och jag har
mer än en gång i det föregående haft tillfälle att erinra om saken.
I det generella uttalande som konsistoriet gjorde 1721,2 där det hette,
att man måste »lefva i förakt och fattigdom . . . och lämna hustru
och barn efter sig i uselt tillstånd», har väl legat något af öfverdrift,
men så långt ifrån sanningen låg det nog icke. Vi hafva sett exempel
från tidehvarfvets början och slut, huru en mig professor haft att
kämpa med rent förfärande nöd;3 vi hafva ock sett Melanderhjelm
klaga öfver, att det arbete, som ban nedlagt i sin tjänst och som
förskaffat honom ett ryktbart namn i utlandet, här icke ens gifvit
honom kläder och dagligt bröcl, och huru han med bitterhet utbrast:
»Hade jag icke kaft litet af mig själf, så hade jag redan varit en stor
stackare i gäld och fattigdom som större delen af mina
cammera-ter här. »4 Lostbom med sin ringa lön som borgströmianus och tryckt
från början af skulder måste en gång begära hos konsistoriet att
1 Uppgift bland kons. acta 1785 å de akademiska gårdarnes värde
1750, 1766 ocb 1785.
2 Se Afd. 1, s. 21—22.
3 Om A. Arrhenius 1743 och A. Thorberg 1790 se Afd. 1, s. 98 och 650.
4 Afd. 1, s. 577.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
