Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
Upsala Universitets Historia.
58.
Gustaf Adolfs privilegium för Mag. Eskillus Petri
Stab-byensis att upprätta en boklåda i Upsala, Stockholm d. 15
September 1610.
Wij Gustaf Adolph etc., giöre witterligitt, att effter wij gerna shee,
att Upsala academia och andre particular skoler här udi wårt rijke,
måtte i alle måtto promoveret och befordret warda, och nu förmerckie
till deras promotion fast af nöden wara, att een ßocklådhe måtte
up-rättas, der ungdomen, som sigli i bockliga konster öfua will och
studera, må kunne bekomma till kiöps sådnnne böcker och materier, som
de kunna sina studia der med continuera och fortsettia, derföre hafua
wij effterlåtitt. som wij och nu udi dette wårt öpne breffz krafft
nå-digst effterlåthe, att brefwysare M. Erick Petri Stabbyensis må der udi
.Upsala uprätba een bocklåde, effter som ban underdånigst hafuer latith
förnimma sigli der till lust hafue och elliest ödmiiikeligeu der till war
nådige consens postuleret. Wij hafue ocli uådigst tillåtitt honom, att
ban udi förbe:de Upsala stadh må frijtt, bygga och boo, för all
Crono-nes uttlagor ocb borgéligh tunga, och aldeless niutha den frijheett och
priuilegier som een uthaf Professoribus. Sedan och på dett han deste
förr tuå komme förbe:de bocklåde tilgåugz och sedan kunna henne widh
maelit hålle, hafue wij uådigst honom tillstadt, att ban må åhrligen
söckie till Tysslaudh effter alleliande böcker, dem ban sedan må tull
och accijs frij införe och förhaudle, dock skall ban wara förtencht att
föra ihn sådanne böcker, bådhe theologiske och politiske, så wäll som
andre materier, sora fäderneslandet och besynnerligeti dem, som studera,
kan wara tient medh. Men dett godz, som ban will uttskepa och
til-handla sigli sådanne böcker medh sora sagdt är. dett ware sigli lutad
dett wara kan, lijtett eller mykitt, skall han sora andre ware
under-såtlier göre oss och cronaun der af tull och accijs. Endtligh ocli på
dett ban oeh förbe:de böcker, sedan ban dem ihn bekommit hafuer,
må kunna better föryttre och sigli till gode och nytto förwända, hafue
wij och nådigst effterlåtitt honotn söckia alle frijraarekuader, sora
åhrligen här udi wårt rijke hälles. Förbiude fördenskuldh wåre stådthällere
tullenärer och fougdter, sampt borgmestare och rådh udi stiiderne att göre
honom eraott dette privilegium nägott hinder eller förfängh udi någou
måtto. Der de samptligh och alle audre, sora för wåre skuldli wele
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
