Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
E. H. grefl. Excell. med all wyrdnad och ödmiukheet insinuera hwad oss synes
in particulari af nöden wara: Och thet sà myckidt mere som och wåre
medh-bröder af Consistorio, ehuruwäl de nu i ofwanb:te bref häller förblefwe wijd
een generali verborum formula, hafwa de dock lijka wäl tillförende intet
förtegat, uthan mehra både munt- och skriffteligen betygat sin dissensum i något
som efter E. H. grefl. Excell. ofwanbe:te höga närwaro här ibland oss passeratiir.
Des för uthan sökia wij och her med oss att förwara, der saken nu eller i
fram-tijden inför Hans K. M:t, E. H. grefl. Excell. och hwar rättsinnig man till
närmare efterfrågan och större answar komma skulle. Alt derföre på det E. H. grefl.
Excell. måtte föruth ju något wetta om sakens egentelige beskaffenhet och
intet den först erfara, då man till ewentyrs i sielfwa wärcket af des
efterspöri-ande begrepen wore, kunna hoos E. H. grefl. Excell. wij icke obemält låta, det
wij icke allenast af gående taal ibland den Academiske ungdomen, som här in
publicis lectionibus och exercitiis wistas, och hwad annat oss kan förekommit
wara, uthan och af de skriffter som Facultas Tlieologiea och Philosophica med
een af wåre Collegis wexlat hafwa, finna orsak att befahra, det något ännu af
den senast ogillade ratione Philosophandi ju på något sätt qwar wara måtte,
som någon yterligare correction behöfwer. Nu på det att Academien een gång
måtte komma i een säker och stadig roo och för andras suspicioner och åtal ex
fundamento befriad warda, synes oförgripeligen oss rådsampt wara, att man
fölgde Kongl. Constitutiones och andre wälbestälte Academiers exempel,
[i] det målet som in legibus Begiæ hujus Academiæ c. 19: sålunda exprimerat
är: Rector cum facultatum Decanis diligenter dispiciet ne qvid juventuti
proponatur, qvod a S. R. M:te ad petitionem Senatus Academici non fuerit
approbatum. Ty ehuru wäl någon Professor torde stundom medh skiäl och
grund, stundom elliest och des uthan, fullt och fast sig inbilla,att han
eensam-meii bättre förstår alt det som till hans profession hörer, änn andre hans Collegæ
eller och andre literati i landet, antingen de are af högre eller och jemlijk och
nedrigare condition, är det dock giärna hoos wälbetänckte funnet tryggare,
att den som något nytt af wichtigheet ärnar ungdomen proponera, han det
lijkwäl först communicerar medh andre, wexlande sijne skiäl med deras, till
des sielfwa saken och fleres omdöme uthwijser, hwilket derå som bettre wara
ma. Som wij och see, att icke allenast hujus Academiæ leges mera än på ett
rum så hålla, uthan oeh flera Academicr i Christenheten det observera och det
icke uthan deras märckelige gagn, opkombst och hedher. Jngen af oss iir så
illa betänckt, att ban önskar, det alt hwad som nytt är uthan åthskildnad
förqwäfwias och undertrj^ckias måtte, uthan fast mera håller för een Guds
wälgerning, der han i vår tijdh någons arbete så wälsignar, att det godha som
tillförende hafwer obekant warit kommer omsijder i liuset. Men emedan
förfarenheten så offta wijser, huru ens tillförtroende till sig sielf och sitt egit
partij, af mennisklig swaghet, stundom och af inrotade inbillningar och
præ-sumtioner, myckidt slår feelt, ty hafwa icke allenast lärde män, uthan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
