Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
wijsa Regenter och Öfwevhetspersoner hållet nödigt så förordna, att intet hwar
och een mötte i sådana saker formyekidt få lita på sig sielfwan. Till den ändan
torde och lioos oss wara ett tienligit expedient, om de gode herrar Professores
Medicinæ, som här Doctrinam Physicam et res illi affines publice tractera,
satte sig neder och sammanskrefwe een Physicam, den de i deras lectioner och
exercitiis föllja will: Hwilken och sädan under Höga Öfwerhetens och lärde
mäns omdöme komma och effter befunden richtigheet publice autoriseras
kunde. Hwad experimenterne wijdkommer, är näppeligen något liberale
ingenium som icke dem älskar. Men der ligger macht på att man dem först
rätt inhemptar och sädhan af dem medh ett noga och godt judicio formerar
de universalia som i sig sielfwa sanne äre, och, det som der på föllier, intet
turbera de af naturen herkombne och genom så många secula i alla faeulteter
och studier bepröfwade, brukade och uth spridde principia. Så willia och
sådana nya inventa med den försiehtighet och Guds alfwara fruchtan formerade
wara, att de icke allenast intet i otriingde målet, ödeleggia oeh förwilla
disciplinarum terminos, uthan hwilka man antikviteten och de gamble Autores
intet förstå kan, uthan och i war Christeliga religion ingen oreda af sig föda.
Och såsom wij märckia, att ofb:te clerus Comitialis sig i synnerhet öfwer Cartesio
beswärer, så ställe wij och till sin tijd och ort, om alt det som i honom finnes
och i denna tijden med stort arbete af somblige i förswar tages, sålunda som nu
sagt är, i sielfwa sanningen kan finnas beskaffat wara. Der med wij dock ingen
willia hafwa præjudicerat, som igenom ett rätt och säkert procedere förmener
sig kunna af honom något godt uthleta, thet wij eij heller så öfwer alt otroligt
hålla, förstående det i synnerhet om någre particularibus och experiment is,
i hwilka ju något synes kunna förefalla, som åt minstonne betänckiande och
skärskodande meriterar. Till hwilket man dock myckidt wäl komma kan,
uthan att tillijka heller och för uth införa och förswara een hoop andre orde
former och meningar, öfwer hwilke månge förnäme lärde och gudhfruchtige
män i Herrans församblingh och Christenheten sig nu i månge år högeligen
beswärat hafwa. Detta alt såsom wij thet allena i godh mening och af war
skyldighet till publicum efter wàrt bästa förstånd eenfaldigt framfördt hafwa,
så hemställa wij det och till E. Höghgrefl. Excell. högwijse och nådige
öfwergå gande medh underdånig bön oeh ödmiuk tillförsicht, att E. Höghgrefl. Excell.
efter sin sig annfödde mildhet thet i nåder optaga wille. Och wij förblifwe
medan v,’ij Iefwe effter war plicht i största devotion
Eder Höghgrefl. Excell.
Upsala d. 4 Sept.
A: o 1668.
L. Stig/.elius.
Underdånige och ödmiuke Tienare
Martinus Brunnerus. Petrus Fontelius.
Claudius Arrheni-js.
(Original i Riksarkivet, "Academica Upsal:" Till Universitetskansleren
inkomna skrifvelser.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
