Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Sedan berättade Räntemästaren, liuru [man] alltijd liar uthtaget restantien
àhrlig om hösten som då försåldes och afradet effteråth om winteren, hwar på
ny restantie blifwer, då bönderne icke hinna ifrån sig afradet, effter så mycket
af samma ålirs wäxt är taget i restantie. Omsider fan consistoriet detta
skade-liget och resolverade, att all spanmål säljes om winteren och hwad böndren
icke hinna betala balanceras in på följande åhr.
Rijks Cantzler swarade. Jag håller före bäst wara att uthtaga åhrliga
räntan först om åkret och sedan af resten så mycket som bonden kan tohla,
och hwad som felar taga ett annat ähr, men icke göra n}’e åhrlige restantier.
Sedan inföll en widlyfftig discurs emellan Hans Hcgh Grefl. Exeell. och
Räntmästaren om statens formerande. Räntemästaren remonstrerade, huru
academiens staat alltijd är giord effter förwandlingen, men Herr Rijks Cantzler
håller det icke skäligt. Sidst slöt Hans Hcgh Gr. Exc. det tal, att academien
kan icke annorlunda göra sin staat än cronan öfwer allt rijket, och clen defect
som blifwer supplera på förwandlingen, så långt den förslår, men icke göra
staten effter förwandlingen, ty då swijde wij oss sielfwe, det wij göra förslag på det
som owist är. Bättre är wij göra förslaget på ringare och hafwa något till bästa,
än på det högste och fela. Jag tycker bäst wara en gång sättia staten på den
foten som han sig bestå kan i lengden,att wij icke lembna den på sådan owissheet,
att större rempna blifwer i lengden än man kan botat; wilja de i Cammaren
icke troot, görat då bättre sielfwe.1
Om Decanaterne insinuerade rector, huruledes en skilliaehtigket hafwer
uthi facultate philosophica waret om termino, när clen omväxlas skulle, då
mutatio rectoratus opskiutes öfwer ordinarie tijd. Wij uthi facultate theologica
mutera då först när mutatio rectoratus slteer, anten han opskiutes eller icke.
Herr Schefferus berättade, att facultas philosophica har alltijd så förstått
constitutiones att om rectoratet prolongeras ifrån ordinarie dagh, så mutera
wij decanaten på den dag, mutatio rectoratus eljest och ordinarie skee borde,
effter constitutiones som biuda att den dag rectoratet borde skee, skall och den
muteras.
Hans Högh Greffl. Exeell.: Det är skäliget att de mutera den dagen
mutatio rectoratus ordinarie plägar skee och intet skiuta den upp tillijka med
rec-toraten, så har man då der i en wiss terminum, och det är genuinus sensus
con-stitutionum; eljest kunde det föda oreda af sig.
Sedan angaf Hans Hcgh Grefl. Exeell. om trenne supplicationer inkompne
äre. En af Dn. Körling att få blifwa kär wid academien, det kan inständigt
söker, men jag seer (sade Hans Högk Gr. Exc.) intet rum för liononi liär effter,
kan kafwer siu vocation till Pernaw, derföre är bäst Lan blifwer dervid. Jag
will keller tala wid Herr Lars Fleming, som nu interimswijs är commission gif-
1 Jäg har här förbigått några oviktiga saker om fordringar hos Mr. Boo
Chruzelius, Hofrådet Behm, och prof. Gestrinii arfvingar samt om humlegårdarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
