Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
wen öfwer den academien, till dess wij en Rijks Skattmästare bekomma, att
ban liielper honom något på sin lön, effter medlen finnas, och academien endtlig
skal hafwa sin fortgång, så snart rummen färdige blifwa.1
Den 4 Julij upkom Hans Hcgli Greffl. Excell. Herr Rijks Cantzler i
consistorium Id. 8, præsentibus Procancellario et omnium ordinum professoribus.
1) Tillkännagaf Hans Hcgh Grefl. Excell., huruledes Hans Högh Grefl. Exc.
hafwer låtit utharbeta aeademiæ staten effter cronones maneer och giordt
förslag, huru den måtte in futurum blifwa beståendes, men jag finner
afkortnin-garne wara alt för stora, att jag intet nogsampt kan förundrat. I förstonne
tänkte jag allena 6,000 dlr skulle i afkortningarne gå, men sedan finner jag
öfwer 3,000 till, att det bestiger öfwer 9000 dlr smt, hwarföre måste professores
ändtlig taga dem sig under händerna och där många förmedlingar skedde äro
dem igenomlöpa och tillsee, om dhe alle så r.ödige äro. Och effter jag behcfwer
weta specialerne uthi afkortningarne, måste i, Gode Herrar, låta dem af
bokhållaren utharbeta ock mig öfwersända, att jag kan see hwar uthi dhe bestå.
Bokhållaren måste och öfwerkomma till mig på en dag eller annan, när jag
honom begärer, och specification på afkortningarne med sig hafwa. Sedan will
jag tillsee, huru jagh kan staten rätta och sättia i bättre Iagh.
Sequentia notavit prof. Skunk.
Yttermera uprepeterade Hans Högh Gr. Exc. sitt förre tahl om
afkort-ningerne och uptog med stoor förundran, att en så stoor afkortning war upförd,
tagandes der af anledning att förmana consistorium, det man uthi förmedlande
seel’ sig wäl före ocli icke så facilis i dem är, eller dem giör på hare fougdernes
berättelse, uthan låta noge ransakas, om och supplicanten så torfftig är, som
han sielf säger och fougden det angifver.
Så lemnade och Hans Högh Gr. Exc. consistorio att betenckia, om det
icke godt wore, att academien hade sina spannemålsbodar här och der, så att
hon kunde strax om hösten uthfordra uthlagorne och dem der inliiggia till
föhret, effter man då det närmaste skulle dem kunna uthbekomma, ocli resten
hoos bonden icke blifwa så stoor, som om bonden länge hade afraden inne hoos
sig. Eller der man icke wille eller hinte byggia bodar, kunde man kan skee finna
demticnliga hoos sielfwe böndren, för hwilka academien kunde den tijden
spannemålen i dem lågo hafwa sina egna låås. Och wore det som ginge ihop eller i
förtorkning fast mindre, än det stort skulle kunna considereras emot den nyttan,
att man alt finge af bonden uth.
Räntmästaren swarade, att bodar äre således brukade. Academien hade
en stor bodh liiir pä Islandet, den jag lät föra uth på landet, bygde och upp en
skiön bodh uthi Wattholma och inlade i dem en gång afraden uthaf de sämste
aeademiæ hemman, men som der af intorkades en stoor deel, innan spanmålen
1 Jag har förbigått de två anilra snpplikerna, af klockaren ocli
befallnings-man S. Stehn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
