Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Hwad det widkouimer, att han begärer sitt afsked ifrån sitt Curatoris
embete, så kan jag fuller intet lieentiera honom, uthan jag måste lämna det
Hans Kongl. M:tt, som honom tillsatt hafwer, ty jag har honom intet tillsatt.
Men så kan man honom intet förvägra sin skrifft att inläggia. Wij måtte
be-tänkia oss hwad här widh wore till göra. Det tycker mig, att jag kan berömma
i henne, att hon är stält sine acrimonia. Men för tijdsens kortheet kan man
intet mera här om tala, kan skee man skulle honom inkalla och förtrösta, att man
lians möda tacksamt uptoge. Eljest seer man fuller, att han har taget tillfälle
sin skrifft att inläggia af den skrifft herr Schefferus och herr Arrhenius hafwa
mot honom inlagt.
Herr Schefferus betygade, att lians och prof. Arrhenii skrifft såsom ærarii
inspectorum intet wore inlagd eller der hän stält, att hon herr Olaum Rudbeck
skulle angripa, uthan effter man wille tala något på inspectores för det upskof
som skedde i detta åhr med spanmålens försäljande ocli annat mehra angående
deras embete, wore dhe orsakade att see constitutiones igenom och funno så
sitt embete lijkmätigt icke allenast på den puncten swara, uthan och om hwad
öfriget deras embete anginge af constitutionibus påminna.
Prof. Arrhenius lade här till: Wij hafwe honom och ingestädes i war
skrifft nämpt, och skal i henne hwarken Curatoris heller Rudbeckii hampn
finnas.
Hans Högh Gr. Excell. swarade. Så mycket wärre, ty tacita illa accusatio
kan göra enom mycket wrärre, säijandes: jag weet huru jag sielf sådant lijkar.
Och när en beskrifwer saken, så att det är intet mörkt, hwem dermed menas,
är det äfwen det samma som om man nämbde honom. Jag har eljest, Gode
Herrar, läst igenom ehr skrifft och finner henne skälig oeh det embete som i
förträden lijkmätigt, men så weet jag intet, om der icke torde finnas något
som och stöter pà honom och wore af någon acerbitet, Wij måtte grant see
oss före, att oss uthi wåre gode intentioner icke det samma af någon annan
skeer igen. Kam: hodie milli, eras tibi.
Herr Schefferus: Jag kan på det högsta betyga, att wij uthij ingen ting
hafwe welat af privat affect eller enskylt interesse giordt, uthan det causa
publica har oss obligerat att göra. Och der Hans Högh Gr. Exc. behagade,
att man samma skrifft punct ifrån punct igcnomluppe, skulle hans Hcg Gr.
Exc. sielf finna dhet så wara.
Herr Rijks Cantzleren: Det görs intet behof, jag tror det wäl min herr
Scheffer. Men det säger ock Olaus Rudbeck om sin skrifft som han nu inlägger.
Om eder skrifft allena waret hade, skulle han intet så stort omlagt hafwa.
Men så weet jag doch, att han dessuthan uthi ett och annat för beskyllningar
[icke]förskonas. Jag kan wäl försäkra eder, Gode Herrar, att jag aldrig har funnit
honom med någon arghet umgå, uthan det kan jag säija, att ban wäl 20 har
sökt hoos mig tiäna, men ingen skada. Wi böra intet suspicera så ondt om
honom, som wille han någons wärsta practicera. På min saligheet kan jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
