Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
•
Af första werldenes tijder, då philosopliiske konster oeli wetskaper äre i
uärcket komne, in till denne dagh, hafwa Philosophia naturalis och Medieina
altijd warit conjungerade, ocli synes de så mycket mindre kunna skillias åth,
som den eena aldeles intet kan wara den andra föruthan. Ty hwad är Physica
annat än een noga kundskap och förfarenheet på menniskiors, allehanda diurs,
örters och träns, metallers, mineralers, stenars, jord- och watn slags etc. art ocli
natur, hwilcket kunskap utan Chemiæ och Anatomiæ (såsom de der rätta
nycklarne äro at oplösa naturen) liielp, omöjehgenkan winnas sådan, som
meriterar nampn af een philosopliisk wetskap. Och sä wijda man må tryggast credere
artifici in arte sua, så synes wäl Physica hafwa sitt retta hembwist hoos Medicos,
hwilka förbemelte artes idcka och desutan dagligen måste förfara, hwad som utj
ofwan bem:te subjectis Philosophi»; naturalis före faller, så at ehwem som
för-bem:te proffession mecl sanning och nytta will profitera, han måste nödwändigt
äga een stoor debi af den wettenskap som Medicis tillhörer, hwarwid man dock
intet utslår den nödige kundskap uhr Mathesi som en Physicus har behoff.
Philosophia vetus och serdeles Professio Pliysices blijr proponerat ocli
drifwen på det sätt och wijs och med de terminis, som hon så wähl wid denne
Academien tillförende, som och än nu wid andra Universiteter, hwarest den
rene Evangeliske Läran är behållen, drifwes och vrckias, så wijda den
multi-plicem usum hafwer in superioribus facultatibus och öfweerens kommer med ett
sundt förnufft och iemwähl medh Guds ord.
R:r. Hwad andre Universiteter giöra, lembna wij i sitt wärde emedan
wij inthet kunna taga oss af, huru wijda Pliilosophia Naturalis, artes och
scien-tiæ wid een eller annan främmande academia florera.
Philosophi® veteri unnar man gärna sitt tillbörlige loford och erkenner
den gambla Pliilosophoruni stora ähoga och möda att opfinna och inrätta
Philo-sophiam naturalem, men då man confererar de tijder som dee lefwa t uppå med
närwarande, så kan man och intet mera tribuera cleni, än dee siälfwa begera,
då dee säija: Cum excusatione veteres audiendi sunt; Nulla res consummata
est dum incipit; Sed multa venientis ævi populus ignota nobis sciet. Hwilcket
om det någorstädes liar rum, så har det i Philosophia naturali, som är ett så
ampelt och inexhaustum studium: Pusilla res mundus est, nisi in illo quod quærat
omnis mundus habetur. Och alldenstund Physica eller Philosophia naturalis
egentligen intet är att finna i någon boock, uthan så wijda een eller annan auctor
har mer och mer bekommit experience i naturlige witskaper, men den retta
studere boocken där utinnan är siälfwa naturen, kwilcken Philosophi derföre
magnum codicem kallat, och leremestarenar cle särna som med naturen omgås,
som een stoor Philosophus långt för Cartesij tijd seed hafwer, säiandes: »Sed
cum in officium [o:-ina] artistarum pius philosophi® realis et veræ habeatur quam
in Scholis Philosophorum, consulendi sunt dUigenter Pictores, Tinctores, Ferrarij,
Aurifices, Auriduetores, Agricolæ, Milites, Bombardarij, Pannifici, Destillatores,
et id genus alij >>, Så kan Fac. Med. och intet see, huru man nu kan binda sigh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
