Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
till någon wiss auctorem Physicum, eller modum tractandi Philosophiam
naturalem, som här för 40 eller 50 år sedan proponeracl oeh idkad är. Physiea är
inom desse 10 eller 20 åhr så excolerad, at hon nu haar een heel annan faeiem
än till förende. Soeietas Regia Anglieana, Collegium Seientiarum Parisiense,
Miseellanea-Curiosa Germaniæ, Acta Haffniensia, Journal des Scauans etc.
hafwa så illustrerat och föröckt detta studium, at der wij i wårt fädernesland
intet söckia medh äfwen flijt at avancera wärcket, så skulle wij innan några
få åhr lefwa som i een annor werd. oeh intet kunna hafwa mera något
commer-cium med literatis exteris. Och är snart att afsee hwad som här utinnan kunde
lända wårt fädernes land till nytta, och heder. Man conferere. allenast Engelan
och Spanien och see till huru artes och scientiæ stå i de både länder, oeh hwad
orsaken är till den stora åtkskillnaden som dem emellan är.
Hwadh terminos angår, medh hwilka Philosophia Naturalis till förende
är idkat, så är det gåt at dhe behållas, som är significativi, sanne och vere
phy-sici, at hwarcken någon förändring utan orsak införes, eij heller saningen
ut-stänges. Men der den lärde Franciscus ßaeo kan säija, at Aristoteles naturalem
suam Philosophiam logicæ prorsus manciparit, ut eam fere inutilem et
conten-tiosam reddiderit, så kan man med mycket större fogh säija det om den
Philosophia naturali, som af Scholastieis här flyter, hwilcka i ingen måtto kunna
compareras medh Aristotele uti naturalibus, oeh dess utan så hanterat hans
skriffter, att ban inttet skulle känna igen dem sielf om han stoode upp (at iagh
må brucka andras ordeform.) Desse hafwa lembnat oss en mycket slätt
Pliy-sicam, upfylt med sådane saker, som een dels intet hafwa något fundament i
naturen, eendels intet höra till Physicam. Och den som aldra swårast är, at
äfwen wara senare Physici Lutherani intet kunnat eller kan skiee intet wellat
skillia från den rätta Philosophien det som har smaack af den hedniska
afguda-dyrckan och innehåller mycken osanning oeh vaniteter.
Den multiplex usus, som vetus Philosophia och des termini hafwa in
Superioribus Facultatibus, lärer uthan twifwel miist förstås om Theologia, hwar
boos man förmodar, att wid Scholer och Gymnasier termini sä inrättas och här
wid Academien af Professore Logices oeh Metaphysices så handhafwas, som det
behöfwes till Theologiæ tienst och förswar. Ty at andre disciplinæ opfvllas
med sådane t er minis och distinctionibus som intet höra dijt, är intet annat än
at giöra artem longam, och förnöta den ädla tijden med att een ting oftare
oprepeterade[s]. Man uthslår doch ingalunda i Physicis sådane terminos, som
tillförende äre nämbde.
Alt det som kommer öfwereens med ett sundt förnufft och jemwäl med
Guds ordh bör man städse ef ftertrachta. Här äre tu tingat considerera, nembligen
Theologiæ wördnat på den ene, och veritas Philosophiea på den andre sidan.
Både desse härflyta af eodem fonte, Deo scilicet, och derföre både måste
befodras förthenskull och termini, som är både desses tienare, intet annorlunda böra
hanteras ocli hägnas, iin sà wijda ingendera lijder meen der af. Nu kallas veritas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
