Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
så kan det och intet annat wara, än att werlden, sora nu sä mycket äldre är och
öfwer twfttusende åhr hafft tijd att begrunda och utleeta, det dhe gamble
hafwa i sin tijd begynt, måtte nu något mehra förfarit: hwilket och dhe sköna
wetskaper, konster och inventioner, som desse senare tijder bracht i liuset, mehra
bewittna, än sora belioff giöres widlöfftigare det samma att beskönia.
J anseende aff det som ofwanmält är finner Facultas Medica intet obilligt
att något tala för den sä kallade Nva Philosophien, och i synnerheet Cartesii,
hwileken här förnenibligast anklagas; dock dät intet i den intention att taga
förswar aff allt det i Cartesio står, mycket mindre af alt som åtskillige andra i
liuset gifwit och nu under nampn af Philosophia recentiore eller Cartesiana
up-tages, hälst emädan Facultas Medica gierna tillstår, att uthi Cartesio finnas feel,
så wälil som i andre philosophiske böcker, aff hwad tijd dhe och wara kunna,
förswarar fördenskull intet det nya för novitetens skull, ej heller förkastar det
gambla för ålderens skull, utan aff gammalt och nytt det uthan anseende gillar,
som har sin nytta och gagn med sigh.
Till att så mycket bättre kunna effterkomma H:s Kongl. Maij:tts aldra
nådigste befallningh, så will Facultas Medica effterföllia den anledningh, som
förbemälte Rijksens Presterskaps klago- och förslags skrifft wijd handen gifwer.
Och wörda wij samptehn medh Rijksens Prästerskap i diupaste
undërdå-nigheet den högst beprijselige nijt, sora H:s Kongl. Maij:tt om den reena
Evangeliske religions conservation- sampt ungdomens wid Academier, Gymnasier
och Scholar rätta underwijsningh i bokliga konster med så stoor och
incompa-rabel Konungslig försorg drager. Och är äfwen den samma höge Kongl, nijt
och försorg allena, som wid detta swåra klagomàhl oss uppehåller och förtröstar.
Hwad nu sielfwe R. Prästerskaps skrifft anlangar, så anklagas där
aldra-först, huru såsom Renatides Cartes Philosophia skolat i begynnelssen blifwit
lön-ligen wid Academien idkat (uthan twifwel att- göra denne philosophien så mycket
mehra suspect), men sädan uppenbahrligen, sampt huru Facultas Tlieologica sä
wid societeten, som wijd Rijksdagar sig däröfver besvärat. Så ehuruväl man intet
så säkert weet, huru lönligen eller uppenbarligen hon wid denna Academien i
förstone är idkat worden, emedan acta publica allenast säija henne privatim i
förstonne blifwit proponerat, så finner man dock intet det skiiihlet stoort binda
eller lösa, emedan den praxis [i] alla weiidenes tijder warit, att all ny lärdom i
förstone warit misstänckt oeh lijdit mootstånd, aff hwad art hon och warit.
Aristoteles sielf är och i förstone för novitetens skull blefwen förhafder, hans
skriffter hafwa och måst utstå åtskillig lycka på en eller annan ort i
Christen-heeten, der dhe nu i senare tijderne först anlände, i dät dhe icke allenast äre
alde-les förbudne blefne att proponeras, uthan och på somblige orter plötsligen
up-brände wordne. Twärt om sädan Aristoteles och hans philosopliie åter har fädt
inrymme öfwer alt, har hon bekommit det wäldet ibland alla bokliga wetskaper,
, att uthom och iämpte honomocli hans philosopliie, är i långliga tijder intet
annat lijdit blefwet, gammalt eller nytt. Så att äfwen på samma rum där hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
