Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
skrifter bletfwo förbrände, där gälde det sädan landsflychtigheet, ia lifwet, dem
att emottala: Hvar aff in till denna stundh altijd har varit ett tvang, så uthi
studierne som andre lofflige wettskaper; så att och där igenom månge
ostraffe-lige och nyttige konster äre förfölgde blefne oeh alldeles förhindrade att komma
i liuset.
Och är det Cartesio härutinnan intet ovahnligit vederfarit, ty dät äre
åtskillige lärde männ uthom Cartesium, hwilckas skriffter desse senare tijder för
novitetens skull i begynnelssen lijdit mootståndh, och nu lijkwäl högt æstimeras.
Hvad för lärde männ woro och som i förstone skrefvo emoot Cartesium, men
likväl sädan antogo hans principia? Huru blef hans Philosophie i Holland,
där hon först upkom, i begynnelssen förfölgder, och särdeles i Leiden, där hon
doch nu högst florerar? Huru äre hans skriffter så wäl som alt nytt i
Franckrijket tillförene hårdt förbudne, där de nu eij allenast admitteras, uthan
och med flijt excoleias?
Och må man föl-undra sig, då man anseer huru åtskilligt Cartesius blef
i förstone handterat i Holland. Kn dehl förkastade honom, såsom dän där icke
allenast war emoot dheras egen, uthan iämväl emoot all religion; twärtom fans
på andre sijdan, af samma nation och samma religion, åtskillige iämväl
för-nähme Theologi, som honom försvarade, och hans skriffter berömde: såsom
Hurmanmis Theol. Doctor och Professor Ultrajectensis, Heidanus Th. D. och
Professor Leidensis, Claubergius Th. D. och Prof. Duysburgensis, Bekker Th.
D. och Pastor Amstelod., att tortijga andra.
Såsom nu Cartesius på andra orter i förstone hafft åtskillig lycka, så kan
det och intet owahnligit wara, om ban i detta rijket och sn något ehrfarit. Men
hwad mootståndh ban och lijdit, så vijsa dock hans i trycket utgångne breef
och correspondenser, hwad estime högre och nedrige stånds perssoner för hans
erudition burit, så wäl som alle dhe höge vocationer ban hafft, icke allenast till
andra Kongl. Hoff, uthan i synnerheet till wårt Swänske aff H:s Maij:tt
Drottning Christina.
Man finner och äfwen wäl af wåra Theologis här i Upsala dhe som intet
sä alldeles förkastad! hans skriffter. Doctor Stigzelius hafwer wäl klagat, att
hans skrifter wore obseure och dubie skrefne, sampt kunde hafwa onyttige
conse-qventier med sig, icke dess mindre har ban tillstadt, att dhe och innehöllo många
sköna och nyttiga saker oeh fördenskull rådeligit funnit, att man toge dhem före
och enoterade dhe loca, som finnas suspect tala. Hwilket råd en dehl af consistorio
godt funnit, sä wäl som Hans Excelhce Academiæ Cancellarius det samma
tillförene föreslagit och tyckt godt wara, att professores noga discurrerade om denne
philosophien och den genoinlupo, enoterandes hwad sgtn ogillas bör och
förklarandes hwad som obseure och dubie synes wara skriwit.
Och det allt aff det tillfälle, som 1664 åhrs Rijksdag wid handen gaf|’,
liwil-ckeus acta R. I’:s skrifft nu indrager. Och ehuruwäl till dhe allegerade orden
aff samma Rijksdags actis nogsampt kunde swaras, så lembnar dock fac. Medica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
