Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27(>
dem gärna orörda, emedan dhe rnänn som da tillstädes warit kan skee
mästa-dehlen äre döda, och förtröstar sig aff det omdömet, som liwart opartijskt sinne
där utinnan lärer göra. Dän gången är fuller Cartesius på slätta fundament
anklagader; har och då warande Cancellarius tyckt mycket illa wara, att
Acade-mici så anklagades på een allmänn Rijksdagh, uthan någon föregången
eommu-nication med Academien, äfwen har och Doctor Stigzelius grufwat sig öfwer den
process, dhe in conventu comitiali den gången om detta öfwat hafwa.
Och såsom sielfwa æqviteten det dicterar, att man ingen ting må fördöma
för dess novitet eller annan orsak skull, förr än man det samma skärskådat och
noga tillsedt, huruwijda dät är att behålla eller förkasta, så finner man och
(så wijda wåra acta gifwa wijd handen) H:s Excelhce Sahl. Cancelleren den
samma methoden alltijd god funnit och commenderat. Så att aldraförst det
begynte klandras om denne philosophia, då liar H:s Excelhce förslagit det
medlet, att de som höllo med dät wahnliga sättet, skulle skriffteligen upsättia
sinara-tiones, sampt hwad dhe uthi philosophia diversa hölle för betänckeligit och
orim-ligheet wara; cle som äre af en annan mehningh, kunna och göra detsamma, sa
bägge scripta kunna H:s Excelhce insinueras. Hwilket och wore den rättesta wiigen
att komma under grunden med både Philosophierne. Så liar och H:s Excelhce
Caneellarii siste råd om Philosophia Cartesiana warit, att man separerar det
onyttige från det anclra, och det som godt är aff henne behåller. Något wijdare
reglement i modo stuclendi har man i 20 åhrs tijd intet hördt uthaff, mindre
något förbod på nyare philosophien, uthan twärt om finnes Sahl. Doctor
Hoffwenius hafwa sedermehra publice och privatirn proponerat Philosophiam
Naturalem merendels möre recentiorum, publice disputerat henne och låtit tryckia,
hwilket allt intet kan wara skedt uthan H:s Excelhce Academiæ Caneellarii
wetskap och tillståndh.
Hwilkendehra Philosophien har wijd denne Academien mera befodrat
studierne och dess upkomst, vetus eller recentior, det kan aldrabäst skönias, dà
man confererar dhe exercitia publica, som wid dhenne Academien håldne äre
i förrige tijder med dhe senare, då klarligen lärer finnas, att artes och seientia»
nu i senare tijder märkeligen tilltagit. Det hafwer H:s Excelhce Cancellarius
sielf klagat öfwer studiernes handterande i sin ungdom, i synnerheet Logica>
missbruk, och der emoot fägnat sig öfwer sköne materiers publicerande och
Academiæ florerande i senare tijder.
Den frijheet, som R. P. skrifft lembnar Medicis utaf des Philosophia
Expe-rimentaliuthi parte Physiees specialiore, är wäl godh; men så kan mandock intet
see, huru hon kan blifwa beståendes, i anseende till dhe förslagen som
effter-föllia i samma skrifft. Ty 1. om Philosophia Peripatetica och Aristotelica
skall få auctoriseras och hägnas, som connexionen aff R. P. skrifft nogsampt
utwi]sar, så har Philosophia Experimentalis lijtet eller intet rum wid Academien,
emedan hon torde löpa emoot een stoor dehl aff ofwanbemälte Physica: och
skulle altså den winna lijten tack, som experimenterne practiserar. Att och expe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
