Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
ungdomen, att andre discipliner upfyllas med sådant, som dijt intet hörer:
fördenskull och Physica, som en disciplin a part, bör med rätta wara frij för en
hoop termer och distinctioner, som uthur Logica och Metaphysiea effter gambla
maneret dijt indrages, ty en rätt Physica måste wara klar, och uthan många
sub-tiliteter. Fördenskull och då Philosophia Naturalismäst har warit exeolerat effter
gamb|a wijset, då har hon och mäst warit förderfwat;sà att lärde mann då måst
klagat, att mehra af philosophia reali och vera war att finnas i allehanda
handt-wärks mäns wärkstäder, än hoos dhe så kallade philosophos och i dheras
scholar. Skulle nu Philosophia redresseras. nembligen Vetus,effter R. P. skriffts
anledningh, så torde artes och scientiæ snart nog förfalla uthi ett slätt
tillstå ndh.
Det hafwa studierne i rijket att hugna sig af, att dhe icke allenast hafwa
kunskap i det som gammalt är, uthan äfwen wäl fått någon smaak af den nyare
Philosophien, hwilken hoos åtskillige wälbestälte politier och nationer denna
tijden för dess nytta skull idkass ocli æstimeras. Hwad finner man nu för månge
sköne wetskaper, effter nyare Philosopliieus anledningh inrättade och förbättrade?
Hwilket af åthskillige machiner och instrumenter, kosteliga perspectiver,
accu-rate fortificationer etc. ia sielfwe händt war kssaker i desse senare tijder kan
ut-wijsas..
Dhe så kallade Noviteter äre skadelige, om dhe gä emoot Guds eller öfwer
-heetens befallningh. men i andre saker tiena dhe till upbyggelsse och förkofringh
aff land och rijken: så sant wara rönes nogsampt, då man iämförer dhe nationers
tillståndh, som ilen nyare philosophien admittera, med dheras som den samma
uthsluta.
Engellandh. hwarest philosophia tijdigt är bracht på frije fötter, florerar
nu, som kunnigt är,uthi alle banda sköna wetskaper och nye inventioner,
hwarest och den Illustris Societas Regia inrättad är för ingen annan ting, än
att excolera noviteter, som och skeer med nationens största heeder och nytta.
Fraiiekrijket, där som allt nytt tillförene förbudit war, har nu. sädan Pàfwens
walde och politique minskades i landet, icke allenast admitterat Cartesianam
och recentiorem Philosophiam i rijket, uthan iämwäl är i Paris den så kallade
Academie Royale des Sciences uprättat, allen st att idka allehanda noviteter,
hwar af dageligen sköne proff i liuset gifwas, och allehanda inventioner och
wetskaper i landet tilltaga. J Holland skeer det samma. Hwad frijheet i
Danmark är, wijsa nogsampt Borrichii skriffter, uthi hwilka Aristoteles är
mäehta hårdt handterader. Huru oeh wackra wetskaper där tilltaga, wijsa
så acta Haffniensia, som det som Academien i Kijhl utgifvit.
Will man åter twärt om see på dhe orter, hvarest nyare Philosophien för
någon politiqve skull utstänges, oeh den gambla allenast warit behållen och ännu
idkas allena, så finner man där konster och wettskaper lijka såsom döde, och
all ting snart sagdt, som gör en nation illustre och lyckosam, liggia under. Såsom
Hispanien och andre orter nogsampt utwijsa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
