Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
Går man till Tysklandh, sà varierar ofwan bem:te saak effter een och
annan orts beskaffenheet, ty Miscellanea curiosa Germaniæ och åtskillige andra
skriffter gifwa oss wid handen wackra inventioner och experimenter effter
re-centioris Philosophiæ art och maneer.
Anseer man och dhe Evangeliske Academierne i Tysklandh allena, så finner
man studia philosophica intet lijka idkas på alla orter hoos dhem, i det deneena
crten mehr förfarenheet deruthinnan wijsar än den andra; och kan man
producera åtskillige proff aff Recentiore Philosophia från dhe Evangeliske
Academierne i Tysklandh. Hwar hon och förachtas eller uthestänges, der hafwa studia
philosophica en mächta släät faciem, ia det tillstå iämwäl någre sielfwa i sine
skriffter, att dhe intet tractera Philosophiam Naturalem med någon accuration,
fördenskull man och seer, att på dhe Evangeliske orter i Tysklandh är
förbättring åstundat på philösopluen, som Physica Gothana, effter Hertig Ernest
be-fallningh från Götha, nogsambt utwi]sar.
Ehuru dät och är, så kan dock inqvisitio veritatis intet wara bunden wid
en eller annan ort i synnerheet, uthan wij tacka den högste Gudh, att wij hafwa
war Konungh och wår lag för oss och önska att kunna hörsamligast effterkomma,
hwad wåla Constitutiones Academicæ oss aldrawijsligast föreskrifwa och befalla.
Det är fuller ett stoort argument, som och ett önskeligit förslag, att een
uniformiteet i disciplinis philosophicis, hoos dem särdeles som en religion
profitera. kunde obtineras. Men då måtte och sä något hwar vederbörande wara
be-kymbrade om. att den general philosophancli modus står på ostraffelige
fundament. Det säger Doctor Adamus Osiander i sitt Collegio Physico förledet åhr
utgångit: Principia rerum naturalium neqve a Veteribus fuerunt recte positæ,
neqve ab Aristotelicis probe exphcatæ, neqve a Cartesio et seqvacibus solide
probatæ. Står det ännu sålunda till med principiis Philosophi» Naturalis, så
lärer slätt wara bestält. mecl det som uppå dem bygdt är. Och tahlar den
för-nähme mannen wäl således om philosophia, men hwar är den som förbättrar
henne med den grundh, som der till fodras? Uthan matte Peripatetica in
till dhenna stundh kännas wid dhe förwijtelser som åtskillige lärde männ
kasta på den walinliga philosophiam, huruledes nembligen hon mycket
innehåller, som med desse upplyste tijder är oenügit oeh oanständigt.
Derföre hafwa och så icke allenast the reformerade och nu reformerat sin
philosophiam ocli utmönstrat en hoop saker, som uthur all physica mecl rätta
bör wara bortkastadt, som synes aff det som i Holland, Engellancl och
Svitzer-land proponeras och tryckes, uthan begynna iämwäl Catholiei, hwarest
domina-tus papistieus intet för högt regerar, att göra det samma, som Philosophia
Bur-gundica och åtskillige andre skriffter ulir Erankrijket nogsampt utwijsa.
Fördhenskull såsom andra nationer och religioner förandra sin philosophie
och där igenom fa nya och owahnliga wärior och vapn, så synes intet nyttigt
för oss sådant att förkasta, uthan fast heller rådeligit att avancera wäreket hoos
oss, som det hoos andre avanceras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
