Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
wäl den stadigwarande ordeträtan, soin in till dhenna stund wahrar,
länge-sädan warit uphäfwen.
Den confusion uthi war Theologia samt bijfall till åtskilliga upräknade
vederparter samt andra svärmandar tillijka, som befahras aff recentiore
Philosophia, åstunda wij alle gärna måtte tillbörligen utmärkas oss till effterrättelsse;
da wij samptelige det med tacksamheet skola uptaga ocli alla effter wår
skyl-digheet fly det, som något sådant aff sig föder.
Såsom Facultas Theologica här i Upsala, genom sin på sidste Rijksdag
warande Decani wälgrundade påminnelseoeh betänkiande, skrifwes gifwit
anled-ningh till denna klago- och förslags skrifften. så hade och warit att önska, det
förbemälte facultas annat fogh här wid brukat, än att med en så swår klagomåhl
genast draga oss in för H:s Maij:tt wår allernådigste Konung och därigenom
föröka dhe margfallige försorger, som H:s Maij:tt till heela rijkets wälfärdh så
trägit drager, och deriämte genom en så allmän klagomåhl, icke allenast blotta
denne Universiteten in i rijket utaff det tilltroende, som wij förmoda något
hwar rijksens inbyggiare här till om denne Academien dragit, uthan oeh
derigenom underkasta det förnemsta seminarium literarum et literatorum patriæ
uthlänningars omdöme: och det mecl en sådan expression, att Rijksens
Prästerskap nu mehra intet kan förtroo sine eller tryggia andras barn, att taga
information här. Att förbijgå hwad mehra, som wid ett slijkt ärende synes nödigt att
boordt komma i consideration.
Föllia nu förslagen i R. Prästerskaps skrifft.
Den första Punkten.
Hwad den första punkten angår, så hafwer facultas Mediea hörsamligast
sökt att effterlefwa, hwad som Academiske Constitutionerne exprimera till
ungdomens information, och efftertrachtat det juventus sine multis ambagibus,
inu-tilibusqve speculationibus, tricis et subtilitatibus ad rerum non fucatam
cog-nitionem deducatur, som Kongl. Constitutionerne befalla, hwilka man i det
måhlet ingalunda kunde göra tillfyllest, om man någon särdeles philosophie, och
i synnerheet den gamble, i Physicis skall wara tillbunden. Fördenskull och
Constitutiones regiæ aldrawijsligast intet föreskrifwit Medieinæ Professori, som
Physicam lära skall, någon wiss auctorem, hwilket är observerat, icke allenast
i Glorwyrdigst i åminnelsse konung Carl Gustafs Constitutioner, hwilka oss nu
äro för regel och rättsnöre; uthan iämwäl i dhe äldste Glorwyrdigst i åminnelse
konung Gustavi Adolphi. ,J dhe senare högstbemälte konung Gustaff Adolphs
Constitutioner är Magirus nämbder, såsom den där mäst opartijsk syntes wid
den tijden, ty han förer i titel icke allenast Platonem, uthan Patrieium
Aristo-telis högsta förfölliare. Men Magirus är äfwen sädan wid Academien förlagder
och nyare i stället tagne, såsom Sennertus, Seharphius, Sperlingius, Gassendus
och sidst Cartesius, effter hwilkens anledning till en dehl Physica nu en rund
tijdh wid Academien är idkat. Ocli ehuruwäl både D. Stigzelius sampt Consi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
