Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
Det kunde wäl inwändas, att på det sättet skulle i philosophia intet blifwa
något säkert och stadigt, oeh fördenskull wara bättre att blifwa wid den garubla
oeh en gäng inrättade philosophien. Hwar till swaras, att önskeligit wore,
det uthi philosophia sådan wissheet kunde träffas, som wore odisputerligh,
men såsom studium Philosophiæ, i synnerheet Naturalis, är inexhaustum, så
kupna wij intet promittera oss någon sådan certitudinem der uthi, ’som icke är
förwandling underkastadt; och måtte fuller wij, så wäl som ware antecessores,
tåla att wåra effterkommande också lära skatta oss mörckögda. Och fast om
wij wille obfirniera oss emoot all sådan förandringh i Philosophia Naturali, så
kan wij dock intet förhindra, att iu andre nationer gå fort där uthinnan, och
intet allena hoos sig fortplanta den nyare philosophien, uthan och öfwer allt
sådane böcker uthsprijda, som effter dennas maneer skrefne äro. Hwileka
böcker intet bestå uthi partieularibus experimentis allena, uthan angå sielfwe
gene-ralia och disciplinarum principia, och dhe saker med ett diupsinnigt och
spiss-fundigt ingenio tractera, såsom Broekhaussen, Poiret, Malebranche, Arnaud
och fleere sådane nogsampt utwijsa, hwilka äro wäl af diverse religioner, men
föra dock alle den nyare philosophiens stijhl och maneer att philosophers.
Hwad till sådane scripta göras må, uthan kunskap af den nyare philosophien,
kan intet wäl synas. Kortaste processen wore wäl att sådane böcker intet
admitteras, men där med är intet ärendet affgiordt, uthan det man nu
undandrager sig före, det kan wäl en annan gång komma igän, och då så mycket
swå-rare, som man då wore mera oberedder sådant att emottaga.
Skulle man och hålla före, att af den gamble philosophien tillbörligen
kunde beswaras och förläggas det, som af dhen nyare anföres, huru ofiäradt een
och är i denne, så synes intet dät samma gå an; ty det är swårt att författa
an-tithesin, om man sielfwer intet förstår grundelig thesin, som nogsamt rönes aff
dheras skriffter, hwilka sådant efwentyra.
Pasta principia och termini artium kunna wäl blifwa behålne, fast
recenti-ori Philosophiae något rum gifwes. Termini befordras aff Metaphysico och
belialles aff andra, så wijda hwar disciplin tillåter det. Skulle några ödeläggias
eller snarare förandras i sin betydelsse, det kommer nu aff den förfahrenheet,
som desse tijder wid handen gifwa. De principia som alldeles fasta äre hafwa,
stadigt blifwit beståendes, såsom Euclides nogsamt wijsar, dhe andra hafwa
gånget öfwer ända. Huru mycket är som för ett hundrade åhr sedan, ia 50 och
mindre, syntes alldeles fast, det man lijkwäl nu skulle draga försyn att asserera!
Där uthinnan är ännu intet annorledes att arbitrera, än effter den grundh som
förbemälte principia stå på; är den intet fast, så gå dhe öfwerända, ehuru wij
och hoos oss skulle sökia att underhålla dhem. Hade allt warit så fast i den
philosophien, så hade intet Chymici och Mathematiei så längesedan tagit egne
principia, och så månge andra gådt därifrån, som nogsampt kunnigt är. Oeh
wore det högst att önska, det principia och termini öfwer alt warit wedertagne,
så hade intet häller så många Philosophi derföre blifwit förfolgde, och äfwen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
