Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Och är här wid alla tijder ingen förandringh förlupen, mehr än att Hennes
Maij:tt Drottningh Christina af Kongl, bewågenheet A:o 1037 har förordnat,
att Professio Physices, som der till warit conjungerat med Professione Medica,
dä och skulle med en professore a part ersättias, hwar till Hennes Maij:tt dn Mag.
Ericus Gabrielis war recommenderat, hwilken och samma profession een tijcl
förträdde, sä wäl som effter honom Prof. Istmenius. Men emädan Academiske
Staten på detta sättet intet kunde bära sig, ty hafwer Hennes Maij:tt till
statens underhåldh aldranådigast donerat, aff Uplands småtullar, till Academien
3000 D. Silf:mtt. hwilken Kongl, donation för tijdernas swårheeter skull sädan
återtogs, da och denne à part Physices professio cesserade oeh blef sedan hoos
Medicos allena till denna stund.
Såsom nu så åtskillige Constitutioner af sä store Konungar förordnade
och aff så lärde herrar och mann författade, alla läggia Prolessionem Physices
till facultatem Medicam, så är och ingen twifwel att till där iu dhe skiähl funnits,
som wijst studium Philosophiae Naturalis på sådant sätt aldrabäst befodras.
Ty Physica är en noga kunskap om menniskians, allahanda diurs, örters och träns,
metallers, mineraliers, steenars, iord- och wattenslags etc. art oeh natur; hwilken
kunclskap ingalunda kan bekommas uthan Botanices, Anatomiæ och Chymiæ
tillhielp, dhe där hwars och eens iordisk tings art och beskaffenheet oss uptäckia.
Och såsom Medici icke allena förbemälte artes fram för andra exeolera, uthan
der hoos dageligen förfara måste, hwad som moot eller medh naturens wahnliga
lopp uthi ofwansagde naturlige ting förefaller, så är det aldeles klart, att ingen
i sin profession oeh handteringh har närmare tillfälle att giöra sig förfahren uthi
det, som en rätt Phvsico tillhörer, än Medici. Och är det stoor åtskildnat, att
sielf handteradt och ehrfarit det man andra lära skall, eller och på godh credit
uhr böckerne tagat: hwilket nogsamt dheras scripta wijsa, som den förre eller
senare wägen folgt. Derföre och äldsta philosophi alltijd studium Medicinæ
och Physices conjungerat, oeh obtinerar det samma in till denne stundh hoos
alla dhem, som i Physica någon accurat wettskap sökia att äga.
J consideration aff det som ofwanmält är, matte uthan twifwel ware
anklagare hafwa någon annan orsak cler till, att Professio Physices skall tagas
ifrån Medieis, som fuller förnembligast synes wara den. att Medici skulle
mästa-delen föllia Philosophiam Cartesianam, som här föregifwes. Hwar till swaras,
att Medici intet mehra mancipera sig Cartesii än någon annan philosophie, som
genom klara och förståndliga principia demonstrerar effectus naturales; och
äro alla stunder benögde att qvittera, hwad som i Cartesio utwijses oskäligt
wara. sampt antaga hwad-som aff andra, på bättre grundh funderat, framtees.
Det kan och wäl förebäras, att Physica på någon tijd, i anseende till
lectiones publicas, intet är så proponerat, som Constitutiones Regiæ det synas
ex-primera; dock har lijkwäl det studium wid Academien intet legat neder. Ty
då Profess. Frank lefde, då läste Prof. Rudbeckius, som då war Secundus
Mecli-cus, Physicam, sädan då Rudbeckius succederade Franken, läste Sahl. Dr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
