Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
Hoffvenius Pbysicam, som dä var Secundus Medioorum. Sahl. 1). Hoffvenio
sucoederade för 3 åhr sedan D:r Drossander, hvilken publice profiterat
Chymi-am och Anatomiam, såsom dhe tiäna till partem specialem Physices, och derföre
hafft åtskillige auditores utom studiosos medicinæ, men privatim heela
Pliysi-cam een och annan gångh genomlupet, och det förmodeligen uthan någon
synnerlig studiosorum gravation. Täncker och, så snart Anatomien är ändad,
publice att profitera Pliysicam. Och lärer nogsampt exercitia publica utwijsa,
att det studium wid Academien intet är förgätit; hvad som här uthi kan hafva
brustit, det kan aff Medicis här effter tillbörligen värkställas.
Och ehuruväl det som ofvanmält är emoot faeultatem Medicam wijd
detta tillfället allegeras kan, sa förmodar dock i diupast underdänigheet facultas
Medica, att emedan hon i Physicæ profiterande, vetandes och williandes, intet
något sådant lärdt och proponerat, som löper emoot Kongl. Constitutionen»,
det H:s Kongl. Maij: 11 aldranàdigst lärer låta behaga sig, att förbemälte
profession förblifver wid den facultet, hon i så longliga tijder warit, rättandes sig
Medici liär effter aldrahörsamligast effter det, som H:s Maij:tt till förbemälte
professions idkande, aldrawijsligast behagar att determinera. Skulle dock H:s
Kongl. Maij:tt i nåder godt finna, att Physicæ professio lägges till Pliilosophos;
så är den faculteten med så lärde oeh skiekelige männ denne tijden försedder,
att aldeles onödigt vore gravera H:s Kongl. Maij:tts stat på något wijs med en
särdeles professore Physices å part; och det sä mycket mehra, som Medici och
Mathematici ändå uti sina professioner måste tractera mästadehlen af parte
speciali som Physica innehåller, och endeles Metaphysicus partem generalem,
som är doch minsta dehlen aff Physica, så att ingen nödwändigheet synes att
inrätta någon särdeles profession för Physica allena.
Den andra åstundan aff samma punkt är, att Physicæ professor är wähl
förfaren uthi Philosophia Peripatetica och densamma exeolerar. Hwar till swaras,
att det är wäl, att professor Physices är v äl förfaren, så i philosophia
peripatetica som recentiore, att han kan grundeligen weeta, hvad utaff dhem både är
att behålla eller förkasta.
Men att ban särdeles exeolerar philosophiam peripateticam, dät är en
begäran som så absolute intet kan hafva sitt rum. Ty om Physica har sitt
fundament i sielfwe naturen, som klart är, så iir det och lijka godt, hwad hon kallas
peripatetica eller annat, allenast hon författar det som kommer öfwereens med
sin rätta grund]t. Går man nu till bägge philosophierne, så lärer det nogsamt
kunna bevijsas, att recentior in naturalibus stoora förmåhnet hafwer för
peripatetica, ty peripatetica herrörer af Aristotele och Seholastieis, hwilka
ingen-dehra lembnat oss sådan Physicam, sora desse uplyste tijder gör tillfyllest,
Aristoteles har hafft ett stoort ingenium och warit en lärd man uthi det,
som förnufftet af sig sielfft förmår att utgrunda. Men såsom all philosophisk
vetskap består icke allena uthi ratione. uthan och experientia, så har ban uthi
dhe saker, som störstedehlen aff experiencen flyta, såsom Physica, för dhe tij-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
