Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
dernas tillståndh skul intet kunnat wara så oplyst i, som han wäl i månge
andre stycken warit, hwarutinnan man och gärna gifwer honom sitt
wälför-tienta beröm. Fördenskull man och i anseende till Philosophiam Natur ålem
allena observerar:
l:o Att Aristoteles warit en hedningh och lefvat ibland affgudadyrkare.
hwarföre han lembnat om Himmelens, Solens och Stiernornas natur, ia iämwäl
uthi Sublunaribus, många stora hedniska willfahrelsser, hwilka ännu en dehl
behållas i philosophi» peripatetica, der öfwer åtskillige mann klagat och ännu
klaga.
2:o Har han halft alldeles ingen kunskap i Chymia och, emoot desse
tyder, fast ringa i Anatomia; hwilka vetskaper likwäl äro såsom nycklar att
upläsa och utgrunda naturen.
3:o Har ban intet ägt dhe kosteliga instrumenter, som desse senare lijder
upfunnit, uthan hvilkas tillhielp ingen accurat kunskap i Physica obtineras kan.
Hwad wijsa oss Tubi om stiernorna och dess beskaffenheet? Microscopia och
andre instrumenter om rerum qvalitatibus? In summa, största dehlen aff
Physica grundar sigh nu på experience, som ban i sin tijd intet- kunnat så weetat
utaff.
Hwad hans skriffter angår, så finnes uthi hans Phvsicis en mächta stoor
obscuritet, hvar öfwer så månge klagat och iämwäl hans egna tillstådt, hwilken
obscuritet herrörer eendehls aff hans eget propos, i det han med flijt skrifwit
dhem så obscure, att ingen skulle förstå dhem, uthan ban icke hade hört honom
sielff, som ban försäkrat Konungh Alexander der om uthi ett sitt breeff: eendehls
och aff hans maneer att philosophera, som är sådant att det fördunklar mehra
Physicen, än det henne förklarar; hwar till kommer det, att han dhe swàraste
controversier antingen spissfundigt undflyr eller med sådane orelli omsveper,
att ingen må weeta hwad lians meningh där utinnan warit, som alt hans egne
sectatores bekänna. Uppå en sådan philosophie har intet annat kunnat föllia
i Physicis än mörcker ocli ordträta,som och skedt är,ock det sa mycket mehra.
som icke allenast hans skriffter, mycket stympade och illa medfahrna äre oss i
händerne komne, uthan ock aff olärde och arge uttolkare i dhe senare tijder i
liuset gifne.
Men såsom heela Europa war dä stadder uthi en diup barbarie, så äre dhe
begirigt emottagne, hälst emedan uttolkarena dhem så högt berömde, såsom
innehöllo dlie all dhen vijsdom. hwar till det menniskliga förnufftet någonsin
hinna kan.
Och ehuruwäl uthi Aristotelis skriffter mycket finnes, som kunnat gifwa
goclk handledningh uthi Philosophia Naturali, såsom det han de Animalibus,
Plantis, och uthi Mathesi effter sin tijdh wackert nog skrifwit hafwer, så hafwa
dock Philosophi Aristotelici sådanne saker intet excolerat, uthan allenast det
som ingen uplysningh gifwer i naturen. »Q v id? qvod ex philosophi huius libris,
qvi sunt sane multi acute perscripti et docte, non utilissimos sumserunt, sed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
