Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
dke dock fast offta stoora swårheeter hoos sig, då man nogare beskådar dheru.
Så kafwer och praxis academica här fordom warit, att ventilera en tingh af och
till; och så wijda det skeer till sanningens utletande och wårt förstånds
exco-lerande och befästande, så har det sin nytta med sig ännu.
Den Tijonde Punkten.
Professores och Adjuncti måga iämvälprivatimuthi sine Collegiis idka det,
som dheras profession enkannerligen tillhörer. Det skulle wäl wara richtigast,
att hwar docens blifwer i sin enkannerliga profession, så wijda man bör säkrast
credere artifici in arte sua; men så synes dock detta maneret med frije konsters
öfningh intet synnerligen eenligit, tyckes eij heller wäl låta practisera sig, sä i
anseende till professorerne, hwilka sinemellan mehr eller mindre sterile
professioner förwalta och altså hwarannan intet missunna en liten eqvité af den
möijelige fromma som kan förefalla: som och särdeles sielfwe studenterne,
hwilka effter diversitatem ingeniorum mehra inclinera till den ena
professors information än den andras; hwilken dheras hogh och så där igenom skulle
blifwa dämpat, studierne till icke ringa hinder.
Att dhe termini philosophici som länge i bruuk warit måge i
disputatio-nerna brukade warda, det är nyttigt och anständigt att det skeer, effter hwars
och eens disciplins egenskap och nödtorfft.
Den Elloffte Punkten.
Den faveur, som synes gifwas Philosophi® Cartesianæ och recentiori i
denna punkten, är nogsamt omkullslagen öfwer allt i skrifften, och kan effter
dhe andre förslagen fast intet rum hafwa. Dessuthan måge dhe noviteter som
skiidelige äro aldeles ingen frijheet hafwa att läsas eller proponeras, hwarken
publice eller privatim, det må wara i gemeen eller i synnerlieet principia
Philosophiæ Cartesianæ, der desse sådane befinnas.
Den Tolffte Punkten.
Då Hans Kongl. Maij:tt aldrawijsligast warder determinerandes,
huru-wijda principia Philosophiæ Cartesianæ och annat som här kallas nytt må här
wid academien proponeras, så lärer hwar och een i underdånigheet
hörsam-ligast sökia det samma att effterlefwa.
Den Trettonde Punkten.
Förändringen af dhe långe disputationerne är ett hälssosampt wärck och
af samptelige professorerne länge önskat; allenast om någon, antingen aff
förnäm herkomst eller annat särdeles utseende, skulle begära att zijra sitt arbete
eller wijsa sitt ingenium med ett litet öfwerskreed öfwer det föreskrefne måttet,
tyckes dat intet obilligt kunna tillåtas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
