- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Bihang 2. Handlingar 1655-1694 /
292

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

292

Den Fiortonde Punkten.

Att uthi alle examinibus affläggias sådane prooff, sora wijsa en förswahrlig
förfarenhet uthi Aristotelicis, dat är tillbörligit, kwar wijd dock intet äre att
förkastas dhe prooff, sora just aff Aristotele och Aristotelicis intet herröra, i
synnerheet i anseende till Physicam. Ty emedan sä offta för något hwar gifwes
tillfälle att allegera exempel och lijknelsser, som refereras inn pä dhe
naturkunnige, så kan det ärendet intet restringeras till Aristotelica mehr än andra, sora
någon naturkunnigheet äga och den samma kan skee säkrare gifvva.

Den Sextonde Punkten.

Att reesande studiosi äro wäl underrättade i sin religion och undergå
förhör i Theologia, för än dhe begifwa sig i främmande länder, det är både nyttigt
och nödigt. Allenast, emedan den 14 punkten fordrar uthi alle examinibus
för-fahrenheet uthi Aristotelicis, att då icke adel och andre, som Aristotelica intet
så noga aff nöden hafwa, för slijk examen skulle nödgas anwända tijd pä dhe
studier, som dhe i längden intet stoort behöfwa, och till sin reesa derföre
upphällas.

Den Siuttonde Punkten.

Scholeordningens förfärdigande till förbättringh är en mächta nyttig ting
pa det att ungdomens bästa minne och ädle tijdh intet onyttigt anlägges, i det
res maturioris judicii præmitteras rebus memoriæ, och hwad mehra som där
wid kan böra considereras; hwad honores Academicos widkommer sampt hwad
uiehra i samma punct innehålles, så lära wederbörande fuller förklara sig
der på.

Den Adertonde Punkten.

Såsom wij alle gärna sky licentiam philosophandi, så önske wij oeh alle
högeligen att blifwa underrättade, hwar uthi den licentia består, att wij hwar
för sig måge taga oss till wahra för det, som under en sådan titel föras kan.
Och det så mycket mehra, som R. P. skrifft beklagar, att den licentia så tagit
öfverhanden, att och dhe påminnelser som äre giorde till dess hämmande intet
kunnat gälla. Beware Gudh, att wij skulle wara så begifne på det som skadeligit
är, att och inga påminnelsser hos oss mera gälla skulle. Twärt om hafwe wij
orsak att önska, det dhe som ifrån denna orten oss derföre anklagat, hwem det
ock warit, hade behagat i wänligheet antingen privatim eller publice, pä hwad
sätt det och warit, att gifvva wid handen, hwad som dhe hafwa godt funnit att
böra i acht. tagas wid nu warande modum philosophandi; då dhe skulle hafwa
funnit nu warande facultatis Medicæ membra beredwilligast att contribuera alt
det, som länder till eenigheet och upbyggelsse wid en academie. Hwilken method,
ehuru och den samma eollegis tienligare och nyttigare torde warit i åtskillig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/b2/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free