Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
respect, än som denne synes hwilken ware anklagare nu angripit, så är dock
intet den samma (så wijda facultati Medicæ kunnigt) practiserat, eller någon
påminnelse om licentia philosopliandi förefallen, att man kunnat der effter
rätta sigh.
För mehr än 20 àhr sädan finnes wäl i wårt protocollo om Cartesio moot
och med wara discurrerat, och är det wäl sant, att Theologi den tijden
mer-endehls warit emoot honom, emedan han då war nykommen och förde någre
nya principia philosophica, som fuller öfwer allt intet pläga wara i begynnelssen
wälkomne. Men så är det förnembligast för godt funnit, att man skulle noga
discurrera om den philosophien, och enotera hwad som därutinnan finnes
sus-pect, hwilket doch aldrig är skedt. Och posito, att så lijdiga påminnelsser
formellt wore skedde, ia posito att heela protocollet wore honom emoot, som
doch int tdera är, så är doch alldeles obilligt att förkasta ett heelt wärck,
som så åtskillige sköna saker författar, allenast på någre generale tillwijtelsser,
utan att nogare skärskåda, hwad som däruti nyttigt eller skadeligit wara kan.
Det säies om alla böcker i gemeen, att ingen är sä elak, att där icke något
godt och så uthi finnes. Så lärer och allt det arbete intet wara så platt att
förkastas, som af Cartesio är kommit. Hwilken alle sincere lärde männ, iämwäl
hans mootståndare, tillstadt wara maximi ingenii virum. Hwilken så wid
studierna som peregrination wijst märchelige proff deraff, den och allom bekant,
är för en träffelig Mathematicus. Hwilken och sina skriffter intet låtit omogna
utflyga, uthan uppå dhem, i vigoureux ålder, afskilder från allt öfwerlopp, öfver
20 åhr arbetat hafwer, hållandes i medlertijd correspondencer medli dhe lärdeste
perssoner i Europa, hwilkas frågor och objectioner han så mycket möieligen
tillfyllest giort. Hwilken också åtskillige förnähme vocationer hafft, ia iämväl
effter döden af sitt fädernesslandh så högt är hedrat worden. Och detta allt
för sin erudition skull.
Detta är det oförgripelige betänkiande, som Facultas Medica effter H:s
Kongl. Maij:t,ts Aldranådigste befallning har författat öfwer den klage- och
förslags skrifft, som samptel. Rijksens Prästerskaps fullmächtige förleden
Rijks-dagh om studiernes idkande i wårt k. fädernessland, och i synnerheet wid dhenne
academien, H:s Kongl. Mai:tt insinuerat hafwa. Hwilket wårt underdånigste
betänkiande H:s Kongl. Maij:tts Högwijsast bepröfwande wij i diupast
öclmiuk-heet underkasta, lefwandes i den underdånigste säkre förmodan, att H:s Kongl.
Maij:tt, studierne så i gemeen i rijket, som i synnerheet wid denne sin Kongl.
Academie, frän alla hinderlige förslag aldranådigst hägna och bewara täckes,
sitt stoora Kongl, nampn till ett odödeligit beröm sampt allahanda lofflige
wetskaper till stadigwarande befriimian oeh fortkomst; så kunna desse och
tillkommande tijder, medh Guds hielp, hugna sig, att i wårt k. fädernesslandh, och
wid dhenne Kongl. Academien, sig intet något sådant inrijtar, som den
nampn-kunnige Cancelleren i Engelandh Franciscus Baco de Verulamio i sin tijd
beklagat hafwer, och nu aff sådane förslagh stode att befahra. In moribus et insti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
