Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
Ty hwad sora anbelangar dhet som i offta bemälte skrifft med följande
ord föregifues, att Renati des Gar tes pliilosophia är någre ähr tillbaka wijd
Acaderaien i Upsala, i begynnelsen wäl lönligen. men sedan uppenbarligen
ijd-kad worden: så neeka wij ingalunda, att ieke athskillige af oss, jämte månge
andre sinnrijke männs skrifft er, som i wår tijd äre frauikomne, och så Cartesii
skriffter med förnöijelse läst ochtheruthaf månge waekre stycken och
lärdom-mar hämtat och brukat, hwilke wij funnit hwarken strijdande med Guds ord, eij
eller oenlige med ett sundt förnufft, uthan twärt om mycket tjänlige att gifwa
större uplysning i dhe mathematiske och naturlige wetenskaperne, än för detta
någon tijd är skedt. Men dag skall aldrig kunna bewijsas, att någon af oss,
(hwilket wij och om wara antecessorer med rätta förmoda) hafwer så obetänkt
bemälte philosophie tracterat, att han thess eenskijlte meningar, såsom authentique
och oemotsäijelige, uthi alle stycker fölgt och förfächtat. Mycket mindre lärer
någon kunna öfwertygas att hafwa hafft upsåth, till att därigenom gjöra den
reene Evangeliske läran något förfång, hwarföre wij och billigt räkna thet ordet
lönligen, som concipisten här brukat, för mycket incompetent och misstänkeligt
i detta rummet, lydandes thet lijka som någon hade försåtligen welat bruka
thenne philosophie, att thärmed införa kätterij och willfarelser i landet, hwilket
väj draga sky före till att en gång med wara tankar någon tillägga.
Sedan kan man sig billigt thäruppå förundra, huruledes någon kommer
till att befahra särdeles anstötligheter i religionen endast af then philosophien,
som så litet eller aldehles intet uthi religionen och troosartielarne sig inmänger,
uthan sätter thet för en grundregel, att dhe hemligheter, som äre oss i Guds ord
uppenbarade, dhem bore wij med en heelig troo anamma, och intet deruthi gjöra
något, ingreep med wàrt sä mechta inskränkte förnufft, hwilket en gång intet
hinner tilffyllest uthransaka dhet som för ögonen och naturligt är. Med hwad
warsamhet Cartesius om Theologien talat, med hwad flijt han sökt att wäija
hwad therwijd rörer, är af hans skriffter handgripeligt; hwaruthur och någre
rumm uthi hoosgående wijdlöfftigare förklaring1 fol. 20 et 37. äre införde, samt
och korteligen wijd handen gifwet, hwad oreeda, skiljaktigheter och irringar
tijd effter annan så in Theologia som Pliilosophia äre upwuxne och i fullt swang
komne af thera, som sig till alle Aristotelis och hans anhangs meningar blindwijs
förplichtat: hwilket man förmodar ingenstäder hafwa spoorts thär Cartesii
philosophia med sundt förstånd oeh wederbörlig frijhet blifwit idkad.
Häruthaf kan och nogsamt slutas, med hwad ringa foog Facultas
Theolo-gica, jämwäl långt för detta, sig öfwer thenne philosophien beswärat, så här wijd
Academien, som och wijd tillfällen af allmänne Rijksens Ständers möten, och
hälst A:o 1664, som uthi begynnelsen af Prästerskapets skrifft wijdare förmäles.
Ty när inan går till Consistorii Academici acta, så finnes fuller, att en och annan
af Theologis då och då klagat öfwer then Cartesianske philosophiens tillwäxande,
1 Denna af Bilberg eoneiperade förklaring är tryckt i S. Brings Samling etc.
2. 175-1 s. i3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
