Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
såsom thet där kunde föda af sig någon irring uthi religionen, men så består
gemenligen sådan deras klagan mäst in generalibua terminis och peekar intet
enkannerligen uppå, hvvar then skadelige bollden sitter. Fördenskull wij .och
uthi bijfogade uthförligare Deduction fol. 46 etc. hafwa infördt Theologorum
egne ord, som dhe in actis finnas författade. Uthaf hwilke och sees, att Sal.
Erkebiskopen Stigzelius, som then tijden war Senior uthi sin Facultet och af
hwar man för sin alfvarsamheet och solide erudition är i stort wärde hållen,
har fällt fast ett milldare omdöme om philosophia Cartesiana, än en dehl nu
gjöra, som kan skee anten äre therom 1 ijtet underrättade eller intagne af willd
och præjudiciis.
Äfven så finnes och wara tillgångit uthi thet angifvande och betänkande,
som öfwer detta ährendet är wijd Rijksdagen A:o 1604 hållit, då dhe af
Präster-skappet, som föört saaken på tapeten, och så mäste delils hafwa grundat sig på
thet rychtet, som war om philosophia Cartesiana uthspritt; som klart nog är
att see af H:s Excelhces Sal. Cancellarii taal och dhen relation, som Sal. Professor
Unonius effter sin ifrån Rijksdagen hemkomst uthi Consistorio Aeademico gjordt
och uthi vår Deduction fol. 45. et 48. finnes uppreepad.
Där man nu altijd skulle troo, hwad ett lööst roop förer i munnen, så kunde
snart sagt ingen sanning och ingen rättwijsa för klander och anfechtning blifva
säker; hvarföre wij och i mehrbemälte war wijdlöfftigare skrifft fol. 26. et 27.
hafva någre rätt friske exempel framdragit, huruledes höglärde och grundrijke
männs skriffter, både in och uthom lands, hafwa i första deras framkomst blifwit
uthropade för raechta anstötlige och willfahrande, men sedan the kommit under
nogare skärskådande och publique censure, hafwa the icke allenast vunnit
approbation, ut han jämwähl heder och estime.
Yttermera när wij betrachta dhet som i stället för skjälil allegeras än
vijdare uthi Prästerskapets fullmeehtiges skrifft, finne wij dhet äfwen som thet
förre intet wara reent ifrån inbillningar och præjudiciis.
Ty l:mo omröres, huru man befruchtat, att rätta studium Physices af
Medicis warder förqwaaft, thär dåg man först hade boort inquirera hvilket thet
rätta studium Physices är, och med gode skjähl uthskilja dhet rätta ifrån dhet
vrånga, förr än man præsupponeradt något om dhet ene eller thet andre. Och
hade uthan tvijfvel warit billigare till att i detta fallet höra Medicorum raisoner,
än till att tvvärt af fördöma thet vaahl, som dhe af principiis physicis hafva
gjordt, och således mästra dhem uthi ett studio, om hvilket ingen har större
och bättre tillfälle eller anledning att gjöra sig bekant, än äfven dhe.
2:do. Omtalas och på samma ställe, huru man har befruchtat, att
prin-cipia philosophiæ uthi så långan tijd och af så lärde mann gillade, varda
förvirrade. Men man hade boort betänkja, att om principia i sig sjelfve äre fasta, så
är ett sådant befruchtande fåfengt och onödigt. Ty dhet som skall antagas
för en grund och principium uthi någon vetenskap, som hänger af förnufftet,
böör wara fastare och orörligare, än att thet kan löpa fahra till att så lätteligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
