Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
wij både iill sanningens bewijs och dhen Sal. Herrens wälförtjänta beröm jämwäl
efftersee huruledes därmed har warit beskaffat. Wij ärkjenne fördenskull med
tacksam åminnelse dhen stoore nijt och sorgfällighet, som H:s Sal. Excell:ce
har uthi detta måhlet betygat, både med skrifftligen och mundtligen gifne härlige
förmaningar, hwilke wij ännu uthi Consistorii Academici actis intet uthan
hug-nadt läse; dåg finne wij theribland intet, att tlien Sal. Herrn har för gott funnit,
dliet philosophia Cartesiana skulle simpliciter och aldeles inhiberas och
förkastas, uthan att man deruthi skulle skilja godt ifrån ondt: hwarföre och H:s
Excelkce esomofftast har förmanat och yrkat deruppå, att man skulle uthmärka
och enotera, hwad som i bemälte philosophie tyckes wara orimmeligt och af
någon skadelig consequence, ungdomen till warning och præcaution; dhet samma
har och Consistorium Academicuni någre gånger enlnilleligen slutit, hafwandes
Sal. D. Stigzelius i synnerhet där till styrkt, att effter i Cartesio finnes månge
sköne och nyttige saker, så skulle man separera them ifrån dhet som bepröfwas
onyttigt och misstänkeligt. Men sådant är ännu aldrig af Theologis
effterkom-mit och fullbordat. Ty att en och annan discourswijs i Consistorio Academico
hafwer framdragit stympade loca och meningar uthur bemälte philosophie och
deröfwer sagt sine tankar, dhet kunna wij intet räkna för någon fullkomlig giltig
och skärskådan och censure, alldenstund esomofftast skeer, att då en period och
mening blifwer rykter uthur sitt rätta rum, uthan anseende till dhet som föregår
och effterföljer, saml hele wärkets sammanhang obeskàdadt, så faller däruppå
gemenligen främmande och ibland absurde uthtydningar. Hwarföre wij och
billigt skatte ett sådant omdöme intet mindre impertinent och olaga, än där
någon wille stöta några stenar uthur ett upmurat huus, och bärandes dliem
af-sijdes uthi en winkel sedan däruthaf döma om heele bygningens symmetrie och
regularité. Men däremot om Theologi wilja ännu taga dhen mödan, att på
tillbörligt sätt öfwerwäga dhen Cartesianiske philosopluen och effter moogen
skärskådan med gode skähl uthwijsa, hwad deruthi kan finnas anstöteligt och af
skadelig effterfölgd uthi religionen, så wilje wij och af hjärtat gjärna med dliem
instämma, till att sådant både publice och privatim fördömma, ungdomen
derifrån afstyra och således i sielfwa wärket bewijsa, att ingenting skall wara oss så
kjärt och angeläget, som dhen rene Evangeliske lärans fortplantande, till hwilken
wij finne oss både med eed och samveten förplichtade.
Yttermera såsom Prästerskapets fullmechtige sjelfwe tillstå, att, dhe senare
philosophi hafwa kunnat skaffa sig någon upplysning uthi philosophia
experi-mentali, som dhe förre intet hindi sä förfara, och altsà efftergifwa, att en sådan
experience intet hindras eller wägras böör, så länge dhen står till att förbättra;
Så kommer oss detta concipistens expedient icke annorlunda före, iin dhe
På-weskes maxime, som fuller reeommendera Bibelen, men lijkwäl förbjuda laicos
till att läsa densamma och hämta något däruth. Ty om man i naturens
åskådande och betraehtande skall bindas thär till, att man brukar blötte ögonen och
dhe andre exterioribus sensibus, men inte förnufftet, så blifwer philosopluen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
