Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
deruthi står àthskildnaden, att applicationen och methoden äre olijke, hafwandes
månge af Aristoteiis effterföljare inflickat i hans Logica, som i sig sjelf för then
wetenskapens förste mästerstycke med rätta skattas böör, mycket onödigt och
främmande wraakgods som egentligen där till intet hörer, jämwäl mycket som
för sin onyttige subtilitet och theraf flytande ordehäklande och sophisterie
skadeligt är och förargeligt. Ty hafwa någi-e nyare så Aristotelici som
Carte-siani, och mehra thesse, för godt och hälsosamt funnit, att sådant fruchtlöst
hjärnebrott mötte uthur Logica uthmönstras, och budit till att fatta en
behändigare och kortare methode till ungdomens gijnare underwisning, hwilken
låf-lige intention intet böör uppwäekja någras missnöije, mycket mindre förtjäna
dhen stack och bläme, som wåre åklagare nu synas där på wilja samka. Hwilken
deras obetänksamhet kan ännu klarare märkjas af en commun lijknelse uthaf
Arithmetiea, med hwilken en rätt Logica bäär stor förwantskap, warandes dhe
både twå grundade i naturen och förnufftet, och kunnandes bägge och så läras
på äthskilligt sätt och methode. Såsom nu Cartesius har uthi dhen fijneste
räknekonsten, som kallas Algebra, upwijst månge artige maximer och
proble-mata, som tillförene intet warit excolerade, så följer intet fördenskull, att han
derigenom har rubbat dhet gamla fundamentet i räknande, twå gånger twå äre
fyra, och twå gånger fyra otta, hwilket blijr så länge wärlden står, och har
Cartesius äfwen på detta fundamentet bygt sine greep och påfunder i dhen subtilestc
räknekonsten, hwilke kallas nye, effter han dhem först på nytt af dhe gamle
uthleetat och framdragit. Om nu någon däraf skulle wilja sluta, effter
conci-pistens raisonnement, att dhet wore omöijeligit för en Cartesian till att läsa
vulgarem Arithmeticam, så troo wij fuller, att han af alle skulle hållas för
ridi-cule och fåkunnig.
Desse föregående femb puncter, uthdragne af the ord, som Prästerskapets
fullmechtige straxt i början af deras skrifft hafwa infördt i anledning af the
discourser, som på Rjksdagen åhr 1664. emellan Prästerskapet förde äre,
hafwe wij något wijdlöfftigare måst förklara, på dhet att deruthaf må synas, att
dhetta ährendet är intet uthaf dhem behörigen wordet öfwerlagt, uthan att
præ-judicia hoos dhem mechta mycket hafwa förmått; jämwäl att dhe, som då emot
Cartesianam philosophiam sig uhtlåtit, måste antingen intet- hafwa henne
för-stådt eller och aldeles intet henne läsit; hwilket senare faller oss så mycket
troligare, som wij uthi Consistorii actis finne wara berättat, att då Prästerskapets
Uthskott, hwaribland och war Sal. Professor Unonius, på samma Rjksdag
an-mälte thetta ärendet hoos H:s Sal. Exelhce då warande Cancellarium, och H:s
Excellxe dhem tillsporde, om dhe sielfwe hade Cartesii scripta läsit, sade dhe
alle neij, och beropade sig på sine fqrmänn, som dhem således hade underrättat.
Och emedan Prästerskapets fullmechtige än wijdare för sig allegera
be-mälte H:s Sal. Excelhces Cancellarii bearbetande, att dhenne philosophia
Carte-siana skulle intet hwarken proponeras, brukas eller förswaras, till dhen
weder-tagne och länge med nytta öfwade philosophiae förfång i någon måtto; så måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
