Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
uthan roop och buller bootas och afskaffas. Och hade wisserlig en sådan wäg
warit både gijnare och wännligare, än dhen Theologicæ Facultatis Decanus har
lvstat till att följa, i dhet han uthan någon dhen ringeste gifwen åthwarning,
hwarken här ä orten eller hoos H:s Excelkce Cancellarium, har twärt och butt
dragit fram saken på en allmän Rijksdag och warit orsak, att Eders Kongl.
Maij:tts stunder, som för heele rijksens wälfärd så dyrbahre äre, blifwit
interpellerade med en ny sorgfällighet och inquietude, saml tillskyndat därigenom
oss alle, sine ämbetes bröder, en hjärtans ohugnat och bedröfwelse; hwilken
däg intet ringa warder dämpad, när Eders Kongl. Maijitts höga nåd och
rätt-wijsa wij oss föreställa; till hwilken wij och i underdånighet dragé all wår
förtröstan och fahra fördenskull med frijmodighet wijdare fort uthi wår på begynte
underdånige förklaring.
Rijksens Prästerskaps fullmechtige klaga än wijdare, att nästan ingen är,
som dhen gamle och wälgrundade philosophiam hoos ungdomen söker att
fortplanta, hwilken klagan kommer oss mycket främmande och underlig före. Ty
såsom under pliilosophia gemenligen desse disciplinæ pläga begrijpas, så
princi-pales Ethica, Politica, Metaphvsica, som instrumentales Logica, Rhetorica,
Poetica, sä äre alle desse loflige konster och wetenskapper dageligen hoos oss
af hwar och en som dliem profiterar, både publice och privatim, lärde och
före-dragne effter Aristotelis principia, anten heelt och hollet, eller så wijda dhe af
hans interpretibus och recentioribus philosophis christiania äre förbättrade. Så
■att man snarare har orsak till att hoos oss leeta effter dhen som intet fortplantar
Aristotelis wälgrundade dogmata, än dhen som dliem fortplantar. Men där
concipisten kan hända har genom philosophiam förstått allena physicam, hwilket
är incompetenter nog taalt, så kommer fuller oss intet egentligen ann till att
därpå swara, alldenstund effter Eders Kongl. Maij:tts nådigste förordning samma
science nu tracteras af Medicis. Icke dess mindre, såsom wij intet neeka, att
af wår lioop en och annan har och publice præsiderat för Disputationibus
Phy-sicis, och therutinnan intet altijd bundit sig till principia och dogmata Physieæ
Aristotelis, som noog allaredo äre öfwertygade till athskillige capitale feehl och
mangel, uthan conformerat oss med närwarande tijders erholldne och mycket
högt brachte experience; emot hwilken till att strijda eller af densamma in tanta
luce literarum intet låtas weta, är intet annat än twinga sig till att blunda om
ljuse dagen, och häller gåà i willda marken än följa en uthstaakat wääg.
Och troo wij intet att dhet löper i någon måtto emot Theologiam, att man
uthi dhen naturlige wijslieten, clar förnufftet är stadt i sitt rätta element och
bör fördenskull hafwa frij ]ufft ocli uthrymme, uthwäljer dhet som sanningen
synes lijkast, hwarigenom man icke allenast intet syndar emot dhen så kallade
gamble philosophien, utlian fullgjör dhen laag som hon sjelf som offtast bjuder
och stadgar, nembligen, att man i naturens uthgrundande intet skall wara
någons esclave, uthan tränga sig med sitt förnufft så långt man orkar och hinner
och uthkohra dhet som lijkmätigst och troowärdigst finnes. Och på detta sättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
