Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
är Cartesii Physica ingen novitet, som hon invidiose offta kallas, uthan inneholler
mycket som i gamble tijder af djupsinnige mann, både förr och effter Aristotelem,
är wordet tänkt och skrifwit.
Wijdare beropa Prästerskapets fullmechtige sig på dhe Tydske
Academi-ernes exempel, hwilka skola hafwa aldehles förbudit slijke noviteter hoos sig att
inkomma. Så wilje wij först prresupponera, att dhetta så i sanning är, äfwen
som wij och gärna bekänna, att wijd dhe Tydske Universiteter både i det förre
och nu löpande seculo hafwa warit uthi Theologia mycket wackre och grundlärde
mann, som om dhen Evangeliske läran mycket godt förskyllt och derföre med
wyrdnad af oss ihugkommes. Men deraf följer intet, att wij ändteligen och så
äre skylldige till att aldehles skicka oss effter Tydskarnas art och maneer i alle
stycken, och särdeles uthi disciplinis philosophicis och literis liumanioribus,
hwilke äre heelt åthskillde ifrån Theologia och hafwa platt en annan grund, ett
annat objectum och en annan finem proprium. Och skulle ett sådant ock falla
oss så mycket swårare, som wij först i underdånighet betänke, att Eders Kongl.
Maij:ts allernådigste Constitutioner bore wara oss endest för laag, och wij altsä
skyy till att låta påbörda oss någon regel annorstädes ifrån. Sedan betrachte
wij och så, att dhet skulle kunna uthtydas till någon förkleening af heela war
nation, där wij sjelfwe skulle räkna oss så slögsinte och ràdlöse, att wij icke
annorlunda skola kunna discernera ondt ifrån godt uthan ändteligen behöfwa
till att in disciplina domestica biindtwijs conformera oss effter dhe främmande,
hoos hwilka, om wij nooga efftersee, finne wij kan skee mehra oskick och mangel,
än wij finne här hemma. Och ändteligen, effter sanningen intet bör förtijgas,
så kunna wij intet dölja, att Iijksens Prästerskaps fullmechtige hafwa i detta
måhlet warit mycket illa underrättade om dhe Tydske Academiernes tillstånd
och philosophie. Hwarföre wij och uthi war bifogade förklarings skrifft fol. 17,
18, hafwa uppsatt en relation, huruledes icke allenast wijd månge Tyske
Universiteter, där studium philosophi» är i good gång, uthan jämwäl och i
Danmark samt hoos dhe andre protestantiske nationer, som Engeland och Holland,
finnes nampnkunnige männ, som Physicam Cartesianam öfwerljudt tam voce
quam scriptis erkänna och förswara; ibland dhem och någre äre, som i förstonne
träget hafwa fächtat emot Cartesianos, men öfwerwunne af sanningen ändtligen
godwilleligen trädt på deras sida.
Och emedan uppå ofwanbemälte rum concipisten och så klagar, att ibland
annan onytta, som clhe af honom så kallade noviteter skola medbringa, är och
dhenna en, att dhe ödeläggja terminos artium. Så kunna wij först intet begrijpa,
huruledes man kommer till att wara i gemeen och uthan åthskillnad så öhmer
om terminis artium, hwilka intet annat äre än signa, som hafwa sin betydelse ex
instituto humano och kunna fördenskull ex instituto humano afläggjas, om dhet
så pröfwas godt. Ty så länge sjelfwa konsterne florera, så lära dhe och altijd
finna dheras språåk och ordasätt, hwar med dhe kunna läras; ocli blifwe någre
af sådane terminis technicis wräkte, så är att märka, att dhe antingen äre onö-
Dps. Univ. Hist. Bill. II. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
