Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
intet kan skilja dhem åth, som war lioosgående förklarings skrifft fol. 9, 10, 11,
39 uthwijsar. Äfwen som wij och förundre, hvarföre dlxe så reent af och
simpli-citer wräka philosophiam Cartesianam, hwilken nästan dhen endeste är som wäl
och klart developperar och uptäcker dhe snaaror och giller, som pliilosoplii
Scho-lastici hafwa uptänkt. Och sluteligen om Theologi hålla betänkeligit till att
derföre gifwa philosophiae Cai’tesianæ något rum, effter Calviniani och
Soei-niani äre henne mycket tillgifne, så wore dhet en stoor obilligheet; ty pil sådant
sätt skulle mycken sanning förkastas, om hwilken wåre wederparter och wij
äre eense. Och är dhet efftertänkeliget, hwad Konung Jacob i Stoore
Britannien sagt åth en Theologus, som in för honom påstod, att en kyrkjo-eeremonia
skulle blifwa afskaffad, allenast dherföre att dhe Påweske bruuka henne; då
har dhen klooka Konungen swarat, att effter ett sådant argumenterande sä
borde dhe Reformerade gåå nakote, emedan dhe Catholiske och så bära kläder.
Såsom wij nu af föregående underdånige förklaring förmode oss hafwa
nogsamt bewijst, att wij uthi philosophiens escolerande här wijd Academien.
l:mo ingalunda hafwa tillswurit oss hwarken Cartesio heller någon annan
af dhe i wåre tijder nampnkunnige philosophis, och att wij eij heller deras
meningar wijdare antagit, än wij funnit dhem föreenlige med Guds ord och war
Ewangeliske lära samt grundade uthi ett sundt och af præjudiciis obefanget
förnufft.
2:do Att wij eij heller hafwa å sijda lagt och förkastat Aristotelem,
uthan honom uthi månge philosophiae partibus fölgt och ännu dageligen följa.
Men att wij intet kunnat fästa oss wijd störste dehlen af hans principiis physicis,
där till äre wij wordne förorsakade af dhe månge feehl, som sinnrike mäns
skriff-ter och desse tijders förfahrenhet uppenbarligen uthi dhem hafwa uppwijst
och fulltygat.
3:tio Att wij icke af någon caprice heller fattad fåfäng misslijkan hafwa
förlagt dhe af Prästerskapets fullmechtige så kallade terminos artium, uthan
att wij ännu gärna behålla dhem som nödige och gångbalire äre, men dhe andre,
som intet reelt under sig begrijpa, och som tjäna snarare till att villa
förnuff-tet och förmörka sanningen samt uppfylla ungdomen med fåfäng inbilian,
att dhe något lärdt där dhe doch lärdt allenast att slijtas med en outliredelig
noot af gloser och clistinctioner, dhe måste ändtligen förfalla af sig sjelfve,
effter dhe icke allenast intet gagna dhet allmänne lefwernet, uthan och i många
niåttor förolämpat.
4:to Att wij sökt till att wijsa ungdomen dhen gijnaste och klaraste
vägen uthi philosophicis och eviterat att blanda theologiam och philosophiam
ihoop, såsom Eders Kongl. Maij:tts Constitutioner bjuda och förmana.
ö:to Att wij altijd warit redebogne och ännu äre, till att skyy och neder
-tysta alt hvad som Theologi kunna med goda skähl bevijsa wara strijdigt med
vår religion, och att wij jämväl i gemeen bäre aversion för alla skadelige
novi-teter, dhe må finnas hoos Cartesium heller hoos någon annan af recentioribus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
