Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
dige; heller och finnes någre andre förhanden, som äre niehra significative och
wijgare än dhe. Elliest effler verba valent ut nummi, så ståår dhet intet i een
Facultets arbitrio till att stegra heller afslåä dheras prijss och gångbarheet. Och
hwad oss anbelangar, så kunna wij så mycket mindre beskyllas före, att wij
hafwa ödelagt terminos artium, som dhet är bekant, att Methaphysica, hwilken
är dhet rätta inventarium och inagazin af generalissimis terminis, lüir dageligen
hoos oss proponeras, så att studiosi Theologiæ hafwa tillfälle att däruthaf göra
sig bekante om alle dhe terminis, som kunna hafwa någon usum in Theologia,
liwar till wij och så dhem altijd styrke och tillholle. Men att wij och så icke
gärna indiscriminatün bruka alla dhe gamle terminis uthi partibus philosophiae,
och särdeles uthi Physica, där till hafwa wij wichtigt skähl och motive. Ty
Eders Kongl. Maij:tts nådige Constitutioner befalla med klara ord, att wij skole
flyy tricas och lära ungdomen klart och perspic.ue clliet som läras bör. Gjorde
wij fördenskull emot wår ämbetes plicht, om wij skulle plåga ungdomen med en
hoop terminis, som icke allenast intet göra någon uplysning, uthan slåå snarare
mehra mörker och dunster ior förnufftet. Och räkna wij dhet för ett
samwets-wärk till att spijsa sina disciplar med en ömnighet af tooma gloser och ineptier,
som ingen realité är under, uthan äre rätt en ludificatio mentis humanæ. Hwad
grääl och barbaries som sticker sig uthi terminis Scholasticis, hafwe wij
wijd-löfftigare wijst uthi war offta nämde Deduction fol. 10, 11, 12, 36. Och är
sådant nu öfwer heela dhen lärda wärlden så bekant, att man skulle göra sig till
ett åthlöje, om man längre med sådant wille ääflas; och äfwen så litet som det
gagnar een köpman att föra wahnrycktat gods till marknat, så lijtet skulle dhet
och gaå an, om man wille taga sig före att in philosophia, ocli särdeles in
Physica-debitera en hoop terminos, liwilkas fåfängja reeda uthi heela politiori orbe är
uthroopat och kundbahr.
Alldrasist befalirar concipisten att1 uthaf desse noviteter, icke allenast
en confusion in Theologia, utlian och at-t ware wederparter dhe Påwiske,
Calvi-nianer, Socinianer, och andre Swarmeandar få dher af bijfall. Men dhetta
be-fahrande tyckes wara mycket onödigt. Ty först alldenstund Theologia är högt
öfwer philosopliiam och har platt en annan grund, så kan dhen ena intet göra
någon confusion i dhen andra, så länge dhe intet otidigt blandas tillsammans,
hwilket wi] altijd med högsta flijt hafwa eviterat. Sedan kunna wij för samma
orsak skull intet see, huru wår religions wederparter kunna få mehra bijfall af
Philosophia Cartesiana än af Aristotelica, hwilken i synnerhet dhe Påwiske pläga
bruka för ett särdeles instrument och lijelpreeda uthi controversierne. Och
såsom Philosophia Scholastica intet annat är än en abortus heller walinbörd
uthaf Aristotelica philosophia, så undre wij mycket på att effter samma
Scholastica pliilosophia är för dhe Påweske en särdeles borg och asyluni, ]Hvarföre
ware Theologi så högt och uthan någon limitation recom-r^dera philosophiam
Aristotelicam, med hvilken dhen andra är så inflätat och lörbunden, att man
1 Detta att är tydligen öfverflödigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
