Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
lemnat i eonfusion och owissheet, eller och snart brachter i en skadelig och
will-farande tancka, om icke alltijd dii-ecte och immediate, doeh igenom de
conse-qventier, som owägerligen föllja af en lioop slike positioner.
IV. Hwilket at det ey utan orsak befruehtas, klarligen sees kan både af
wåra antecessorum giorde påminnelser som af actis Consistorii Academici
(Lit. I)som och af uthlendske Ewangeliskeförsambhngars och societeters skriffter,
ibland andra Doct. Joh. Adam. Osiandri Collegio considerationum in dogmata
Theol. Cartesii, af Doct. Joh. Musæi Introductio in Theologiam, Val. Alberti
Prof. Lipsiensis Cartesianismo etc., til at förbigå dem som af de reformerade
hafwa publicis scriptis utlåtet sig här emot, som Gisbertus Voetius, Martinus
Schookius, Jacobus Revius, Syriacus Lentulius och icke så länge sedan Petrus
von Mastrickt etc., och hafwer man nödigt funnit et eller annat exempel af slike
anstötelige meningar och farlige ordesätt at framdraga, och thet dels af Renati
des Cartes egne skriffter, dels andras som hans philosophiam wedertagit,
förklarat och förswarat hafwa, bijfogandes ther jemte en kort förlägning af slike
anstöteligheter. Nödgas man och ther hoos med ett eller annat prob wijsa af de
här wid universitetet, en tid bortåth, publicerade skriffter och exercitier, clet
man för slijk surdeeg icke heller här wid universitetet aldeles frij warit, ey heller
ännu frij är, hwilcket likwäl af dem, som uti en olivers mening stå, emot de
påminnelser, som ther wid af Facultate Theologica skedt, med mycken contention
sustineres. Såsom
I.
Att man om all ting, jemwäl at någon Qvdh är till, twijla skal.
Cartesii principia P. I. § 1 in ipso lemmate marginali: Thcn som sanningen
uthleta wil, han skal en gång i sit lefwerne om all ting, så mycket som skee kan,
twifla, uti hwilka (som han sig i texten förklarar,) wij den ringeste misstanka
til owisshet finnom.
Hwilcken Cartesianisk twifwelachtigheet Johannes Claubergius kallar
philosophi initiationem, heller första i begynnelsen tilträde och angrepet,
prin-cipium generationis philosophi», thet är: första uhrsprunget eller begynnelsen,
]iwar af någon philosophie warda skal. Sammaledes sielf Cartesius Tom. II.
Ep. X., när han blef tilfrågat, om det wore lofligit at twifla om Gudh, sedan han
sin mening med äthskillige omgängor och uttydningar förwirrat hade, stadnar
han omsider ther uti: 1) Att twifla om Gudh simpliciter eller uti sig sielft, thet
är ingen synd. Men 2) at wilja twifla eller och at twifla på thet tu skal twifla,
eller och wara owiss om en sådan högtangelägen saak, thet samma skattas af
honom för en mächta stor synd. 3) Men twärt emot, at twifla om Gudh, på
thet tu kan komma til sanningens klarare kundskap, är så fierran från at det
lioos honom någon synd wore, at han håller thet för et högeligen gudaehtigt
-och erbart ting wara: ja han skattar thet och til thet 4) aldeles nödwendigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>