Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
wara för tliem, hwiicka sig wilja låta angeläget vara att komma til sanningens
ldarare kundskap; således at ingen kan wilja detta endamålet lieml. sanningens
klarare kundskap, med mindre han och wil medlet ther til, nemligen at twifla
om Gudh. Hwarföre han och kallar thet en gammal uti war siäl inhefftat opinion,
(heller owiss mening hafwandes befruchtan wederspelet sant wara)at Gudh iir til.
Och Medit. II. säger han sig icke nogsamt ännu wetta om thet någon
Gudh är til.
Och uti Epistolarum Lib. II, Ep. 10. säger han hwad det är at twifla om
Gudh: nemligen til en tijdh utur sit hierta bortläggia eller bortrödia hela den
kundskap, som någon om Gudh hafwa kan. Hwilcket och en Christtrogen
men-niskia göra skal; han råder neml., at han trona af wägen sättiandes gi’anneliga
examinerar och skärskodar, om någon Gudh är til.
Medit. I. Jag måste bekänna ingen ting wara utaf them, som iag
tilfö-rende trodde och tänckte sanna wara, om hwilcke man ey finge twifla: ocli det
icke för obetäncksamheet ocli lätsinnigheet, utan för starka och betänckte
skiähl och grund skull, hwarföre man och ifrån them icke mindre, än ifrån the
ting som offenteligen falske äro, wahrsamligen här effter skal frånhålla mit
samtyckie, så framt iag will något wist påfinna. Jag weet mig ther utaf ingen
fara eller farligheet imedlertydh uti råka, ey heller mig kunna mig rnehra
wahn-tröstan tilskrifwa, än mig bör, förty mig är icke nu angelägit at göra eller
uth-rätta någre saker, utan allenast til at wetta. Therföre will iag supponera eller
låta så länge sant wara, at icke then gode Guden, som en källa är til all sanning;
utan någon ond ängel, och then ther mächta starck och illfundig wore, liafwer
all sin macht och flijt anwendt ther uppå, at han mig bedraga skulle.
Och denna Cartesii mening, at man således om allting jern wäl om Gudh
at han är til, och hwad mera twifla skal, sökie hans effter t rädare, doch uppå
åthskillige wijs och maneer at bemantla, förfächta och förswara, jemwäl och
offentel. uti academier med disputationer och andre af trycket utgångne skriffter,
som sees kan af medföljande Dissertation A:o 1682 de Fluctuatione Animi hållen,
och serdeles af § 7. C. 1., hwarest emot endan talas om orsakerne til
dubita-tionem ocli then nytta man ther af hafwer (Lit. M.), hwilcket auctor utwijser
finnes hoos Cartesium i den 7. §. p. 1. de Princip. Pliilos., ther som tillåtes icke
allenast at twifla om Gudh; utan och skattas nyttigt at hålla thet för falskt och
för osanning, om hwilcket man twiflar.
Ther doch wij wette, att twifla om Gudh är en dödelig synd oeh
strängeligen uti Guds Ord förbudin. Ty then ther icke troor Gudi, han gör honom til
en liugare, 1 Joh. V, 10. Icke heller hielper them theras undanflycht: man skal
icke twifla om Gudh altijdh, utan så länge man kan ther igenom komma til en
wissare och klarare kundskap.
Ty (1) thet som af naturn är ondt och fördömmeligit, är oss icko lofligit
uppå en handwenning eller et ögnabliek at göra, såsom at bedrifwa hoor, mord,
stöld etc.
Ups. Univ. Hi.it. Bill. II. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
