Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
kastar thet andra och antelig Kongl. Mav:ts nådige censur, adprobation ocli
gotfinnande. Pà hwileken hendelse, ther Gudh sä wälsignar ens eller annans
arbete, at thet goda som hafwer förr warit obekant kommer omsijder i liuset.
bör thet ingalunda förthenskull at thet nyt är förqwäfjas och undertryckias,
utan med tacksamheet och wyrdnat, såsom en serdeles Guds wälgärning, uptagas.
IX. Men alldenstund förfarenheeten, melvr än det båtar, oss lärer, huru
ens tilförtroende til sig sielf och eget partij, af mennisklig swagheet samt inrotade
inbillningar och præsumtioner, mycket slår felt, therföre hafwa icke allenast
lärde män, utan och wijse Regenter och öfwerhets personer skattat högstnödigt
så förordna, at icke hwar och en måtte i sådane saker få drista pä sig sielfwan.
Hwarföre på det at thet, som här tils, effter hwars och ens gotfinnande, är af de
nys inkomne meningar med sådan frijheet wedertagit och utspridt, icke må alt
immerfort hoos ungdomen sig in rota, med sådan fara som tilförende wijsat är,
wore wist til önskiandes, at en tiänlig man, som både i den gamble och nye
Phi-losophien hade giort sig bekant och ther hoos godh grundelig kundskap hade in
studiis Theologicis, blefwe förordnat til Professionem Physices; sedan at then
samma in lectionibus et exercitiis antingen fölgde någon wiss och för anstötelige
meningar omisstänckt auctorem, om hwilckens wahl af wederbörande föruth
slutas kunde, eller och at ban toge sig före, sä snart honom görligit wore, effter
all anwend flijt och plägat commumcation med lärde män in och utom lands,
som hade sig res naturalcs nogare bekante, at sammansättia en Physicam,
hwileken tå hon medelst föregången censur och adprobation befunnes richtig, uti
prælectionibus och exercitiis säkert och utan förargelse brukas mätte, änteligen
publice auctoriseras kunde. Hwar igenom förmodeligen, medelst then högstes
tilhielp, wärcket mehr hulpes, ocli sanningen snarare styrektes, än igenom den
alt för store frijheet nu, under et så fagert skeen af Libertate Philosophandi och
detestatione Barbariei, promiscue jemwäl af immaturis ingeniis med et så stort
äfwentyr brukas och förswaras.
X. Hwad Experimenterne angår, på hwiJcke recentiores sig så mycket
berope, är näppeligen någon cordat man eller liberale ingenium, som dem
förkastar, men thet ligger macht uppå och är högstnödigt, at dhe först wäl
inhemp-tas och icke stödia sig pà en hoopfictis hypothesibus, som i Physicis mindre rum
hafwa, helst ther sådane illa öfwerens stämma med Guds ord och et sundt
för-nufft, utan at de äro sådana, af hwilka med et noga och moget judicio formeras
kunna de Universalia, som i sig sielf sanna äro, och at thet, som ther på följer
och ther af flyter, intet förwirrar eller förkräncker de af natura rerum härkomne
och igenom så många secula, i hwilcke experimenterne och sit rum hafft, i alla
Faeulteter och Studier, bepröfwade. gillade, brukade och uthspridde principia.
Så wil|ja och de nye inventa wara med den försichtige wahrsamheet och för al
ting med Guds alfware fruchtan formerade, at man ther igenom icke stadnar uti
de swåre incommodis, hwar öfwer så offta klagat är, nemligen at icke igenom
dem, i oträngde måhlet, termini disciplinarum förwillas och ödeliiggias, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
