Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 5
exercitier nog efterföljes; fast widlyfftigare will det falla dem här at förläggia,
ändoch det mindre nödigt synes, emedan uti the förr allegerade lärde mäns
skriffter til stort taal sådane wilfarelser utmärkte och förlagde äro. Facultas
har wäl wid åtskillige tilfällen, som och för några åhr tillbaka, nog ömat här
om och både wid publiqve acter och elljest i Consistorio alfwarsamt utlåtet sig
här emot, men doch intet kunnat uträtta ther med thet man sökt, ey heller
synes wärcket ther med blifwa hulpit, utan oenigheet och missförstånd ibland
docentes, confusion och irring hoos discentes tager alt mehr och mehr
öfwer-lianden: til at förbigå andre förargelige frijheter och anstötelige meningar, som
en och annan gång i det som af trycket utgår sig insmyger, och synes
oförgripe-ligen meritera en special Kongl, befalning, at sådant måtte innehållas.
VI. För detta incommodo äre the rene Lutherske Universitet er utom
lands frije, hwarest icke tillåtes at Cartesius utan åthskillnat och andre slike
noviteter publice eller privatim proponeras och läres. Är och fast säkrare
jemwäl in scientiis et. artibus göra et med wåre troos förwanter och the rene
Universiteter, än med the kätterske Academier, Calviniske, Socinianiske,
Armi-nianiske etc., hoos hwilcke religionen måste rättas effter thet som förståndet
begriper, gällandes hoos dem detta axioma: Ratio nobis Religio etc. Hwarföre
och intet under är, at then nye Philosophien, nu desse senare åhrén, serdeles
wunnit hoos dem sådan adplausum, at de effter henne reformerat och inrättat
studium scientiæ naturalis.
VII. Ar ther hoos ingalunda Facult:is Theolog. tancka at förskiuta eller
förkasta alt thet som nyt är in scienta naturali aliisque artibus liberalibus,
allenast therföre at thet nyligen är påfunnit, som wij och wår mening här om in
(’onventu Decanorum af d. 22 Febr. förklarat; ey heller at förswara och förfächta
alt thet som i Aristotelis skriffter finnes, fast mindre at à nyo inch-aga
Philoso-phiam Scholasticam, utan at man måtte så hänt hera studium Physicum och
hwad som ther med något närmare band hafwer i Disciplinis Philosophicis, så at
war Ewangeliske religions puritet icke kommer ther igenom at lijcla.
VIII. Nu pä det Academien måtte en gång komma i någon stadigare roo,
och ifrån detta swåra incommodo, som och ifrån suspieion och àtaal befriat
warda, synes oförgripeligen rådsamt wara, at man först presse fölgde Kl.
Con-stitutiones och andre wälbestälte Academiers loflige exempel i clet målet, som
in legibus regiis hujus Acad. C. 19. sålunda exprimeras: Pector eum Facultatum
Decanis diligenter dispiciet, ne qvid juventuti proponatur, qvod a S. R. M:te
ad petitionem senatus Academici non fuerit adprobatum. Ty fast än en eller
annan Professor torde antingen af gode skähl, eller och kanskee thes utan, göra
sig sielf then fasta inbillning, at the bättre första alt thet som til deras
professioner höra, än andre thoras collegæ och flere in orbe literato, så hafwa lickwäl alle
wälbestälte och wälsinnige hållet tryggare, at ehoo som något nyt och owant
in scientiis och disciplinis täncker at publicera och ungdomen föredraga, serdeles
när thet sträfwar emot thet som förr auotoritate publica är receptum, först under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
