Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
domare iilu-, si att undersåtarne fördenskull alldeles åligger ehn redelig
trohets-plieht, hörsaniheth och vördnat emot sin af Gudh förordnade höga öfverheth,
och att annars rijkscns säkerhet, wällfärd och bästa icke kan bestående blifva.
Denna min sententiam har iag och uthfördt af natut sens liih och alle förnämste
vijse mänss skriffter, så deras som i de gamb]a hednatider boos morat fo]ck i
verlden florerat, som ocli deras som christna varit, förr lefvat och ehu delil ännu
lefva. Har och härmedh confererat och iämfördt morat folcks lagar, deras sluth,
afhandlingar och förklaringar, men isynnerheth denna senteutiam stad fästa t
medh Sveriges gamble fiuidamental Iagh, som så under Konung Magnus Eriei
som sedan K. Christoffer uthgången ähr. Hvarest klarlig finnes, att fast
Konungar förr valde älire, pacta, sluth och afhandlingar skiedde öfver rijksens rätta
styrelse och Konungars välde, lijkväll Konungen sin macht af GucUi allena hafwer,
och fördenskull uthi de gamble membranis, som iag vijd handen hafver, Konungen
sättes på Apollinis treefot medh ehn sådan öfverskrift: Data est ci potestas, och
därjämpte pä ehna sijdau ao~s£ooaia, å den andra oEa~ors’.a, medh hvilka orelli
ocli det första betecknas, att Konungen allena är öfver alla sina undersåtare som
i Sverige byggia och boo regerande, medh det andra, att Konungen allena råder
öfver land, fästningar, städer och hela rijket. Sådant har iag alt vijdlöftigt
uthfördt och alla höga jura Maiestatis effter det andra capitels anledning i
Konunga-balken L.L. uppräeknat och med äller diupaste vördnat utlilagdt, den och alla
konungar alldeles och allena ägna och tilkomma, som iagh med alle så äldre som
nyare actcr, sluth och afhandlingar iämfördt och illustrerat, så att iag hela den
tijden med hugnat bcfant ungdomens nöije af den stadiga frequentia de vijste, til
dess iag ius publicum ändade. Och pä det alt detta desto bättre skulle ungdomen
intryckias, särdeles effter det sades af ehn eller annan andra meningar att läras,
har iag och detta åhr under disputationibus publicis för alumnis regiis alla
con-trarias aliorum sententias refuterat och dessuthan vijst, att denna sententia ähr
medh Guclhs Iagh ehnligast och det allgemena bästa nyttigast. Det samma
demonstrerade iagh och d. 18 Mart: nästledne publice uthi frequenti auditorio
under disputation pro stipendiariis regiis af ett särdeles tilfälle, att Maiestas ähr
af Gudli allena,’och repeterade kortelig upp alla de skiähl iag tilförene hafft och
drijfvit. Lade och til, att orthodoxi stora theologi i ett stort antaal ocli gamble
patres, hvilkas scripta och ruinen iag allegerade, vore i samma meningh,
förmanandes ungdomen til underdånigst effterfölgd af det, som så på senaste rijksdagh
både af samptlige rijksens ständer förklarat ocli af Hs. Kongl. M:tt i nåder
appro-berat, och til oss alla sampt- och synnerligen öfversändt bleef til
allerunderdå-nigst effterrättelse och i natturens och Gudhs lag grundas.
Den 21 därpå fölliande hölts, canndidaten Spaaks gradual disputation under
Hr. Professor Arrhenii prncsidio: De origine imperii civilis, hvaruthi var och effter
denne sententiam, som iag förr demonstrerat, ehn thesis satt, att Maiestas till
csmaaiav causæ efficientis var af Gudli allena, hvilken han och medh någre
vanlige scripturæ dictis stadfästat och särdeles Rom. 13 v. 1. Då gick jag upp under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
