Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
Plura quidem scribere vøllèm, sed charta plura noti capit. Vale itaque
■et erede me, dum vixero, tuum fore
Jac. Ollerman
Ups. d. 25 Marti i 1691.
(Efter trycket i O. A. Knös, Analecta epistolarum, 2. 1787 s. 30—32;
Knös innehade originalet.)
109.
Professor C. Lundius till Kanslern om sin undervisning
i statsrätt och om ventilationen af disputationen: De origine
imperii civilis, Upsala den 14 April 1691.
Högvälborne Grefve, Kongl. M:tts Rådh, Herr President och Acad.
Canceller höggunstige herre.
Såsom Hs. Kongl. M: tt nådigst behagat det som pà senaste Rijksdagh åhr
1689 föreluppit, i synnerheth Kongl. M:tls Råds och samptelige Ständers act
om cassation af åtskillige hålldne protoeoller sampt för de otillbörlige
discour-ser och taal angående den Kongl, machlen, rätten och myndigheten, att sända
til E. Grefl. Exc. såsom denna academics Canceller medh professorerue här oeh
lärarne samptlige att communiceras, på det de detta bruka måtte til
vederbörlig effterrättelse uthi ungdomens underwi]sning och betaga alle för detta
inrij-tade irriga meningar i the stjrcken, så att undersåtarne af första begynnelsen
måge lära förstå oeli kiänna deras underdånighetspliekt och sålunda dess mehr
upp-väekias att skicka sig dereffter, som högstbem:te Kongl. M:ts breff medh mehra
uthtrycker, hvilket alt sedermehr E. Grefl. Exc. med särdeles zele och
sorgfällighet uti dess gunstige skrifvelse oss sampt- och synnerlig för ögonen stält och
■denne til studium iuris publici mycket angelägen punct på det högsta anbefallet,
nembligen om Hs. Kongl. M:ts höga rätt, välde och myndighet och undersåtarnes
underdånigste plicht, troheth och lydno, altfördenskull har iagh effter min
underdånigste pliekt oeh skylldigheth straxt migh antagit jus publicuin publice att
läsa, och min sententiam, som iag tilförene nembligen An. 16S6 och 1687 låtit i
min dissertation de Samolse tryckia, ungdomen förestält, som så p. 75 lyder:
Potestas imperandi a Deo (quoad efficientiam) proxime confertur, licet facultas
sit populi eligendi unum pluresve, a quibus regatur, fierive debeat loeo Dei
ad-ministratio. Unde quod nec OTTsöil-OVOS sit rex h. e. minime obnoxius rationi
ci-vibns reddendæ. Hvaruti och de föregående så väll som fölliande ordh jag altså
vijsat, att Gudh allena Maiestatem gijfwor och förlänar, men folkets sluth och
afhandlingar äro, som designera subiectum, och fölliachtelig Gudh allena
Majestetets och i synnerheth Konungarnas, uthi hvilka Majestetet härligast synes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
