Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
wentyrs sådant, såsom förut hörande till then philosophiska faculteten,
thär-städes äga ram.
På det consistorium academicum om historia literaria och dess tillämnade
allmänna föreläsande af bibliothecarien uti fundamental faculteten sig desto
tydeligare må kunna yttra, är nödigt att erindra, det man under namnet
Historia Literaria kan förstå antingen en noga kundskap om hwar och en af
de lärda wettenskaper, i synnerhet till deras ursprung och öden, samt
beskaffenheten, uphofsmännärne, tillfällen oeh ordningen af alla intill närwarande
tid deruti skedde och behållne uppfinningar, tillika med de bästa och
tjänligaste, äldre ocli nyare böcker, hwilka uti hwar och en del deraf hälst böra
nyttjas; eller ock historien om åtskilliga sådane kundskaper, som antingen
lärdomen eller de lärde i allmänhet och utwertes röra kunna, såsom
wettenska-pernas tillstånd i gemen uti åtskilliga tidehwarf och hos särskilta folkslag, om
allehanda inrättningar derwid, om academiers och andra lärda samhällens
början och öden, om skrif- och tryckare-konsten, samt denna senares förnämsta
wärkstäder och mästare, om bibliothequer, om manuscripter samt
kännetek-nen till theras ålder, wärck och beskaffenhet, om auetoribus pseudonymis och
anonymis, om sällsynte böcker, om goda och rara uplagor med flere dylika
the lärdes eller deras arbetens dels gemensamma dels yttre omständigheter.
Hwad nu historia literaria uti then förra meningen widkommer, är wäl dess
nytta och nödwändighet aldeles ostridig, men ock tillika ögonskenligit, att
en sådan kundskap, om lian skal wara pålitelig och wälgrundad, fordrar en
fullkomlig insigt uti sielfwa wettenskaperna och deras sanningar och kan
för-thenskull hel och hållen icke hos en enda person förmodas, men läses och
föreställes wanligen och aldranaturligast till sina särskilta delar af hwarje
professor jämte dess wettenskap; emedan man skäligen bör tro, det ingen
fullkomligare kan wara underrättad om wettenskapens historie i synnerhet och
känna the böcker, ur hwilka then samma skal hämtas, än den som samma
wettenskap såsom sin hufwudsak skiöter och henne ur thesse böcker sielf hämtadt
och dageligen hämtar, som ock ingen annan bättre är i stånd att weta och
pröf-wa deras olika ändamål och framsteg, som idka wettenskapen, hwareffter
then-na historia literaria wid föreställandet nödwändigt bör rättas och lämpas. I
anseende här till lärer allmänna föreläsandet af denna wettenskapernas
historie möijeligen icke kunna bibliothecarien åläggas. En sådan lection skulle
antingen stadna innom the wettenskaper, hwilka uti fundamental faculteten
förekomma, eller äfwen sträcka sig utom samma facultet till alla the andra;
hwilket med höglofl. utskåttets mening om de wettenskapers beskaffenhet
och allmänna nytta, som till fundamental faculteten blifwit lagde, synes wara
enligast. I båda händelserna skulle bibliothecarien åläggas ett gjöromål,
hwaruti hwarje professor, som wettenskaperna docerar, hwar för sig aldrabäst
kan och plägar underrätta sina lärjungar; men i det senare fallet borde han
ock efter en förwänd ordning lära alla the studerande att känna uppfinnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
