Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
garne och the tjänligaste böcker äfwen uti the wettenskaper, hwilka de såsom
stadde innom fundamental faeulteten ännu icke begynt, och månge aldrig äro
sinnade att idka. Till följe häraf synes föreställandet af historia literaria uti
den förra meningen, så wida hon angår hwar och en wettenskap i synnerhet,
böra hädaneffter, som hit intills, lemnas till hwarje professors särskildta
gjö-romål uti thess profession och med sielfwa sanningarnes lärande deruti
förbindas. Skulle åter höglofl. Kongl. Upfostrings commissionens tancke wara, att
historia literaria, sådan som hon här ofwantill uti senare förståndet till sin
beskaffenhet och ämnen korteligen är utmärkt, borde innom fundamental
faeulteten uti allmänna föreläsningar af bibliotheearien föreställas, finner wäl
consistorium academicum att denna kundskap, besynnerligen uti the lärdas
samfund, är både prydande och gagnelig samt enkannerligen wid ett allmänt
bi-bliotheque nödig, men förmenar derjämte, att den samma hwarken är af en
så widsträkt nytta och angelägenhet eller af then beskaffenhet i sig sielf, att
all wid universiteterne wistande ungdom genom allmänna föreläsningar deruti
behöfwa eller kunna underwisas. Det är oförnekeligit, att the flästa riksens
embetsmän kunna umbära thenna kundskapen, och att then samma ätwen
uti sielfwa de lärdas samhällen hos minsta delen oundgängeligen erfordras;
hwaraf är händt att i alla tider få personer funnits, hwilka med synnerlig hog
sig derom beflitadt och hunnit till någon fullkomlighet uti alla the stycker som
dertill höra. Detta studium är ock af then widd, att äfwen till medelmåttiga
framsteg deruti fordras mera både tid och anuor förutgående kundskap, än the
fläste studerande kunna äga. Aldraminst skulle en rå och från gymrasierne nyss
ankommen ungdom under sina första academiska år wara sådane föreläsningar
wuxen, dem inga andra kunna förstå och nyttja, än de hwilka uti åtskillige
wettenskaper och språk redan förut wunnit stadga och mogenhet. Icke eller är
thenna kundskap af then beskaffenhet, att den genom föreläsningar lämpeligen
kan ungdomen föreställas, i anseende så wäl till myckenheten af the ther till
hörande åtskilliga och widtkringspridda ämnen samt deraf härrörande swårighet
både wid walet och utförandet af dem, hwilka allmänt borde föreläsas, som ock,
att de samma icke hafwa sig emellan ett sådant sammanhang, att de kunna,
som i andra mera inskränkte eller uppå allmänna grundsatser bygde
wettenskaper skier, uti en systeme sammanfattas och uti ett collegio inneslutas.
Utan tyckes bibliotheearien aldrabäst kunna anwända sin häruti förwärfwade
insigt till ungdomens och andras gagn, då han, som hit intill skedt och wid
utrikes bibliothequer skier, uppå deras anmodan, hwilka wid åtslrilliga tillfällen,
och besynnerligen wid lärda arbetens utgifwande honom rådfråga, meddelar
them the anledningar och underrättelser, hwilka af honom kunna äskas samt
till theras förehafwande och ändamål tjäna. Wid eftersinnande af detta och
andra bibliotheearien redan åliggande gjöromål lärer också finnas, att ingen
tid för honom till allmänna föreläsningar kan blifwa öfrig, om han sitt embete
till alla delar behörigen skjöta skall. Ty dertill fordras, jämte bibliothequets
Ups. Univ. Hist. Bih. IV. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
