Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
i Upsala är af högbemelte utskått medgifwit och yrkat: och skulle utan
twifwel grekiska literaturen wid riksens aeademier stadna innom de elementer,
hwilka till Nya Testamentets någorlunda förstånd woro oundgängelige. För
öfrigit ehuru consistorium academieum wäl finner, att grekiska literaturens
flor och tillwäxt till en god del och offta ankommit på them, som i
kyrkostàn-det kommit att bekläda de drygare embeten, samt consistorium academieum
icke håller före, att just alla studerande kunna förbindas till grekiska språkets
idkande, så förmenar dock thet wara högst nödigt, att smaken för grekisk
literatur, så in- som utom kyrkoståndet, blifwer allmännare, än att den bör
påsyfftas hos them allena, som i samma stånd the drygare embeten skola
bekläda; besynnerligen som ifrån ringare till drygare syslor i kyrkoståndet altid
måste skie befordran, oeh man tillika swårligen ser, huru studerande ynglingar
redan under sitt wistande wid academien skola kunna ärna sig att i ståndet
bekläda do drygare embeten och deraf föranlåtas att förwärfwa sig smak för
thenna literaturen. Utom thet förthenskull, att mer än medelmåttig
kund-skap i grekiskan skäligt fordras af them alla, som wid academien idka
theo-logien för sitt hufwudstudium och ärna sig i framtiden till prästerlig sysla,
antingen den är af mer eller mindre anseende, fordras billigt ännu grundeligare
insigt i språket af alla them, som wid seholar, gymnasier oeh aeademier i riket
skola framdeles blifwa antagne och brukade, ey allenast i sielfwa grekiska
literaturen utan äfwen i theologien, eloquencen, poesien med mera, i hwilka
lärdoms delar de grekiska auctorer, effter högbemelte utskåtts egit högt
uplys-lysta omdöme, i synnerhet wisa sin nytta. Hwartill också komma de ämnen,
hwilka framdeles skola kunna nyttjas, så wäl att förestå bibliothequerna i
riket, som wid Kongl. Antiquitets archivum. Att förtiga det de längre för sig
komne idkare af hwarjehanda lärda wettenskaper, dem de ock framdeles wid
högre eller lägre seholar torde komma att docera, eij åtnöijande sig med
versioner, åstunda i original språket läsa sina wettenskapers hufwudmän,
hwilka de som miist ibland the forna greker igenfinna, och hwilkas skrifter ännu
af wara tiders lärde mycket aktas. När man wiclare anser den öfriga
studerande ungdomen, som till åtskillig annan lefnadsart sig ämnar, så kan wäl eij
egenteligen nyttan af grekiska literaluren i dess tillkommande lefnads stånd
hafwa någon inflytning; men torde ändå i annan måtta wara gagneligit, om
ock en del sådan ungdom derutinnan eij wore okunnig, utan häldre wid
academien sig förwärfwade något mera af prydande wettenskaper, än dess
tillkommande embeten torde kräfja. Swenska språkets effterlängtade
upod-ling är det ämnet, hwilket eij blott af dem, som i grekiskan och de öfriga
hu-manioribus literis docera, bör hafwas för ögnamärke, utan ock kan af hwar
och en swensk embetsmän, till hwad stånd som hälst han sig lämpar, tillfälligt
wis ganska mycket underhielpas. Hwilken sak lärer ofelbart lättare och
lyckligare winnas, dà man söker att fäja och tillreda modersmålet effter de grekiska
allmänt erkända mönster, i hwilka grunderne till wältaligheten hafwa sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
