Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
nästa års slut upgifwa, hos hwilka berörde eapital innestàr, samt anskaffa
bewis om deras wederhäftighet och lagliga inteckning i deras fasta egendom.
Och Kongl. May:tt förblifver brukspatron Borgström med nàd och ynnest
städse bewågen. Datum ut supra.
Adolph Friedrich.
Carl Arnell.
(Kopia i Konsistoriets Arkiv.)
41.
Tankar om Borgerliga Friheten. Skrift af P. Forskål,
Stockholm (nov.) 1759.
§ 1. Ju mera man får lefwa efter egit behag, ju mera tror man sig wara
fri. Näst lifwet kan derföre ingenting wara menniskjor kärare än friheten.
Ingen förlorar eller minskar den, utan at wara twungen af öfwerwåld och
fruktan för något större ondt.
§ 2. En förmån, som af menniskjor så högt älskas, behöfwer ingen
inskränkning, der alla äro dygdiga. Men wi böjas ofta till laster och oförrätt.
Altså böra gränsor sättas för oss, friheten bör mista sin skadeliga del, oeh det
allenast blifwa öfrigt, at man efter yttersta wilja får göra det rätt är, gagna
andra och sig sjelf men ingen skada.
§ 3. När hwar ocli en i et samhälle har tillstånd dertil, sà finnes det en
rätt borgerlig frihet. Til den hörer altså, at ingen hindras ifrån det som är
anständigt och för det allmänna nyttigt, at hwar redlig får med trygghet
lefwa, lyda et rätt samwete, nyttja sin egendom och bidraga til sitt samhälles wäl.
§ 4. För denna friheten kunna altid de wara farligast, som äro
mäktigast i landet genom deras ämbeten, stånd eller rikedom. De kunna ej
allenast lätteligen missbruka den makt de äga, utan ock ständigt öka sina
rättigheter och sin styrka, så at de öfriga inbyggare måste bäfwa för dem mer och
mer.
§ 5. Ty det utgör ej et samhälles hela frihet, at undersåtarena äro
trygga för regentens öfwerwåld. Det är et stort steg och det första til allmän
sällhet. Men undersåtare kunna oek tryckas af hwarandra. Och i många
republiker, hwilka vfwas af frihetens älskanswärda namn, äro likwäl de mäst»
menniskjor de förnämas trälar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
