Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
§ 18. Deremot torde för strängt slutna skrån och lärogåssarnas
långsamma undersvisande wara stora medel at underhålla lättia, twång, folkbrist,
liderlighet, fattigdom och tidspillan.
§. 19. Sjelfwa de så kallade fria konster äro til äfwentyrs i Swerige intet
nog fria. Annorstädes göra do skäl för namnet. I Tyskland får hwar oeh en
offenteligen lära andra alt hwad han sjelf inhämtat. Man borde ock
antingen straxt hindras ifrån at göra bokwett til sin hufwudsak eller oek sedan
ej hindras at i frihet lefwa af den oskyldigaste näring.
§. 20. Ändteligen är oek det en wigtig rättighet i et fritt samhälle, at fritt
få bidraga til det allmännas wäl. Men skal det ske, så måste samhällets
til-stånd kunna blifwa wederbörligen bekant för hwar oeh en, oeh en hwar äga
tilfälle at därom få yttra sina tankar. Där det saknas, är friheten ej ward sit
namn. Krigssaker och alt, hwaraf utländningar och owänner kunna göra
missbruk, behöfwa til en tid döljas och ej komma til mångas wetskap, men
ej för rätta medborgares utan för fiendernas skul. Mycket mindre böra
stridssaker och hwad som i allmänhet angår inwärtes wälfärden dragas undan
in-wånarenas ögon. Annars händer lätt, at endast utländningar, som wilja skada,
utforska alla hemligheter genom sändebud och penningar, men sjelfwa
landets folk, som böra gifwa tjänliga råd, äro okunniga om det mästa. Däremot,
då hela landet är kändt, se åtminstone de upmärksamma hwad som gagnar
eller skadar och uptäeka det för alla, där nödig skriffrihet är. Då kunna
allmänna rådslag altid styras af sanning och kärlek til fäderneslandet, på
hwilkets gemensamma wäl alla enskildtas beror.
Gud den allrahögsta, som wårdar menniskjors sällhet, föröke war
swenska frihet och beware den til ewärdeliga tider!
(Efter det samtida trycket i Upsala Univ. Bibliotek. U: 111.)
42.
Kanslern sliter den sega tvisten om vissa, till med.
adjunkten Sidréns förmån ifrågasatta ändringar i
anordningarna för den medicinska undervisningen, Stockholm d. 15
november 1759.
Högärewördige, Wälborne, Ädle och Höglärde Herrar Rector
Magnifice, Doctorer och Professorer.
Utaf Herr Rcctors oeh Consistorii Academici yttrande under d. 20
sist-ledne Maji, som först nu nyligen mig tillhanda kommit, har jag intagit de wid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
