Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
tjänstetid i förra sysslan, och när första steget tilliörer den, som först wisat
sig skickelig därtil, så komma ej tjänster i owärdiga händer, så kan ej hög
slägt, penningar och gynnare säkrare befordra, än egen flit och skickelighet.
§. 13. Inga prof äro lättare och påliteligare än förhör i kunskapen och
utöfningen af det som hörer til syslan. Sådana brukas för präster hos oss och
för alla ämbetsmän i China. Men det är därwid ingen konst at ogilla den bästa,
om man får fråga hwad man wi] och dömma, som man wil. Därföro behöfdes
at wid hwar och en sysla utsätta wissa wetenskaper, wissa instruktioner och
förrättningar, för hwilka man må wara förbunden at göra offentelig
räkenskap.
§. 14. Det tillätes lätt at anwända egna ägodelar til sin och samhällets
nytta. Men alla slags egendomar kunna ej af hwar och en så lätt förwärfwas,
som det wore för samhället gagneligt. Ingen kan hwar han wil, med arbete
eller betalning, skaffa sig land, fastän många til det allmännas stora skada
skulle hafwa mera än de häfda. Lagar, sådana som Mosis war hos hebreerna,
om hwar släkts måtteliga och beständiga jordstycke, 3. Mos. 25: 13, 16, 23, 24,
40, 41, eller Licinii hos romarena om 500 jugera (2571/, tunnland) tjänte då
ganska mycket både at befordra landets skötsel och at jämka inwånarenas
inbördes rättigheter.
§. 15. Ingenting är mera egit än wara kropps och sinneskrafter, ingen
ting därföre billigare än at därmed få föda sig på anständigt sätt, få utöfwa
nyttiga konster och wetenskaper. At fritt näras af landt- och bruks-lefnad,
af handtwcrk, af köpenskap, af witterhet bör altså stå öppet för alla, til dess
mängden blir samhället skadelig.
§. 16. Från landet jagas nyttiga arbetare, då lagar ej låta dem, hwilka
lyckan ej tildelt något landstycke i byar och backstufwor, njuta skydd af
annat än lyten och ålderdom, som gör dem nästan orkeslösa. Ty så snart de
wilja följa den så naturliga driften til frihet och blifwa sina egna, fly de till
städerna, där de lätt få lefwa efter godtycko eller tjäna med maklighet. Men
där efter Englands och Tysklands sed hwar och en på landet äfwen kan wara
herre i sin hydda, där blifwa många arbetare qwar i sin fädernesbygd, föröka
sin släkt, företaga sig nyttiga näringar, låta leja sig till jordbrukares hjelp;
och det alt mycket hällre, än at de genom wäl af stadslefnaden skulle blifwa
ogifta, öfwerdådiga, lättjefulla, för at underhålla de rikas öfwerflöd, omgifwa
förnäma wagnar, döda tiden med sömn och liderlighet oeh wara til last för
sig och för sitt fädernesland.
§. 17. Til konsters uphjelpande och frihet skulle i synnerhet publika
skolor tjäna, där man finge, så fort som ens egen flit och begrep hunne,
blifwa fullärd i alla slags wetenskaper och handtwärk samt lika snart ärkänd för
frimästare i den sak man förstode. Men antalet af hwart slags idkare borde
utsättas efter samhällets behof och nytta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
