- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Bihang 4. Handlingar 1749-1776 /
154

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

hwar lections tima, så läses så mycket wid academierne som lagen påbudit,
och dä borde åtminstone academierne wara frie för ohemul beskyllning. Ty
om frågan blefwe, huruwida det skulle gå an, att här i riket icke lemna längre
ferier än wid de tyska universiteter, så borde många förutgående frågor
utredas, såsom huruwida andre än sådane studerande, som kunde gouvernera sig
utan privat information, då kunde biwista terminerne, huruwida de fläste
kunde wara af den förmögenhet att ständigt ligga wid academierne och så
widare, men så länge de fläste studerande äro fattige ocli måste lefwa af små
stipendier eller conditions lön, samt på egen kost, som föräldrarna ej förr än
på sena hösten hinna skaffa i ordning, så lärer fattigdomen i landet
förbjuda föräldrar att hålla sina barn och præceptorer flere år å rad alt stadigt på
en dyr ort, ehuru synbar nyttan ock månde wara, om de studerande stadigare
kunde wid academien sig uppehålla, då de innom kortare tid under en jämn
läsning kunde hinna absolvera sin cursum academieum. Men som en så jämn
läsning swårligen står att winnas annorledes, än att de studerande förplägades
publieis impensis, så är åtminstone academierne icke wållande till de
öfwer-klagade långa ferier.

Hwad altså l:o angår den fråga, huruwida de examina, som åligger
pro-fessores att uti sina auditoriis publieis anställa med de studerande öfwer hwad
blifwit afliandladt, samt att wid terminens slut göra berättelse om sina
åhörares flit ocli framsteg, specifice för liwar och en, werkeligen kunna göra den
påsyftade nytta eller icke, så måste man, för att bekänna sanningen, tillstå,
att nytta kan winnas oeh icke winnas alt efter auditorum talrikhet. En
professor, som har 10 a 12 och kanske 20 åhörare, kan, sedan han fått catalogus
auditorum och dem upropat samt till utseende känna lärt, lätteligen wid hwar
Iection se, om de äro flitigt tillstädes eller icke: deras antal är ieke större än
att han, wid 3 a 4 lections timmar i terminen, kan hinna försöka hwar och
en med en eller annan fråga. Men med alt detta är professoren docli icke rätt
longt kommen uti sin kunskap om auditorum profecter, ty om swaret på en
fråga skulle antingen alldeles brista eller blifwa otilräekeligt, så ifall professorn
icke på annat sätt kände den studerande ynglingen, skulle annotation öfwer
des enda swar blifwa föga fördelaktigt: äfwen som ock, derest en lycka
tillskyndade att examinandus råkade på ett godt swar, ofta skulle hända, att en,
tör hända mindre för sig kommen, skulle komma att annoteras för ganska snäll.
Sådant kan icke wara öfvverhetens mening, utan snarare att man då skulle
genom oftare examina försöka sina auditores. Detta åter skulle hafwa den
olägenhet med sig, att kanske halfwa termins lections timar skulle gå åt i
examina, så att hwad en professor uti den ena timen läst skulle han den andra
examinera, om han eljest skulle winna det ändamål att noga känna sina
åhörare. Men om saken dermed wore hulpen, särdeles wid aeademier som för
of-wannämde orsaker redan hafwa så korta lections terminer, sådant lemnar man
derhän. Ännu en omständighet, som gör förbemälte examina fruktlösa, än-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/b4/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free