Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
Beträffande 2:o mit förslag för observatorn begifwer jag mig aldeles
derifrån, hälst wid närmare efftersinnande jag funnit det samma kunna mera
skada än gagna ändamålet, jag påsyfftat.
Men den frågan som 3:o upkommit, huru ungdomen skal kunna
qwar-hållas längre tid wid academien samt med tålamod och alfware idka
studier-ne, finner jag dels wara til större widd förestält uti protoeollet af d. 15 hujus,
än den uti föregående deliberation af d. 11 warit upgifwen, då man
endast fäste sig wid collegial examina, dels förekomma mig de föreslagne
botemedel icke så noga utförde, som ämnet tyckes begära, fordrar fördens kul
detta målet för dess angelägenhet en ny öfwerläggning, hälst denna
omständigheten warit en af de förnämsta afsikter som föranlåtit mig at besöka detta
lärosätet.
Min tanka derom är denna nemligen. Hufwudfrågan är: om uti alla
stånd lusten til at studera och at wäl studera aftagit eller icke? och hwarföre
den samma så är afkolnad?
Orsakerne dertil söka somlige uti academiske wärkens förfall emot förra
tider, och då man deremot inwänder, at constitutionerne, inrättningen oeh
ordningen är lika nu som förr, samt at therwid ingen märkelig ändring
existerat, kastas skulden på personerne, på deras försummelse, på deras
oaktsamhet, på deras mindre drifft och passion för wetenskaperne, pä deras enda
omtanka at öka sina inkomster, på deras större complaisance för ungdomens
föräldrar än ömhet för deras samweten, och at de icke betänka den räkenskap
de äro dels war Herre skyldige för deras angelägna kall dels posteriteten oeh
riket för en generation, som utan god upfostran släpt til syslor, måste blifwa
sin tid til wanheder oeh det allmänna til förderf.
Andre söka orsakerne uti anciennetets lagarne, uti sedernas förderf, uti
föräldrarnes oförsvarliga upfostranssätt, uti deras förwillade tänkesätt at
mindre bry sig om det deras barn skola hederligen skjöta kronans tjenster,
än at de mätte få njuta lönen deraf, så at offta händer det flere förstå
tjenstebetänkandet bettre än sjelfwa tjensten den de förrätta böra, och hwaraf följer,
at man i allmänhet reducerar alt til sig sjelf, ser endast på sin egen fromma
och brukar Gud, samwete oeh fädernesland som ord utan mening och
betyd-ning, som ting hwilka fordra hwarken wördnad, ömhet, efftertanka eller känsel.
Alt detta består wäl uti otilbörliga tilmälen, men om okunnogheten får
fritt utrymme, lärosäten och regering icke gemensamt concurrera at möta
oeh böta det onda, så kunna alla dessa tilmälen blifwa framdeles sanningar,
som blottställa riket för större olyckor än man sig föreställa kan, ty physiska
plågor och straff öfwer ett land äga igenom Guds barmhertighet en hastig
öf-wergång, men de moraliska hänga längre wid en nation och stadna merendels
icke förr än med dess undergång.
At radicaliter förekomma och afböija alt detta, finner jag för min del
ingen ting säkrare än at tilgripa och följa twänne principier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
