Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
rade salighets läran tilläto; men aldenstund det icke finnes, att Lectoren
blifwit vederbörligen öfwerbewist eller tilldömd att uti berörde academiska
arbete hafwa frambragt egna och nya satser i theologien samt äfwentyrlig Iäro
methode, utan är detsamma efter behörigt tillstånd och under en för solid och
sund lärdom allmänt berömd professors presidio wordet publice ventileradt
och förswaradt, och jemväl däruppå af sä in- som utrikes lärde med
fördelaktigt omdöme iliogkommit, såsom innehållande ej annat än hwad i lika
måtto till befästandet af christna religionens sanning genom förnuftet flere
lärde män, så in- som utrikes, både förr och efteråt förestält: Lectoren
jäin-wäl sedermera icke allenast till dess förmäns fullkomliga nöje, efter deras
derom gifne intygande, beklädt flere wigtige både ecclesiastique och
undervis-nings-syslor, utan ock, efter aflagde prof och undergånget förhör wid
licentiat hedrens erhållande, blifwit offenteligen proclamerad för att wara rigorose
examinerad samt riktig och renlärig befunnen, hvarigenom faculteten sielf
dess förra misstancka uphäfwit och till intet giordt; fördenskuld och i
anseende till flere härwid förekomne considerationer, pröfwar Kongl. Maij:t
denne af theologiska faculteten föreburne grund till Prostens och Lectorens
Knö-ses uteslutande från adjuncturs förslaget aldeles förfalla, och att, som detta
förebärande således blifwer en orgundad, obewist samt mot Lectorens heder
oeli goda namn mycket förkienlig tillvitelse, faculteten altså, om Lectoren
det yrka will, bör derföre stånda honom till lagligt ans war.
Beträffande sedan det af faculteten till Lectorens förbigående anförde
andra skiälet, att academiens välfärd skall fordra, det ej andre än de som
tiena innom wärket måge till academiske tienster föreslås; så ehuru
faculteten sökt förswara denna sin tanka dermed, att 1756 års tienstbetänckande
undantager academiska befordringar ifrån tom’ och tiensteårs beräknande,
samt att följakteligen när de, som äro innom wärket eller innom academien
tienande såsom docentes, framför alla andra medsökande wid där
förefallande ledigheter ihågkommas och befordras, academiske constitutionerne då
följas och upfyllas uti det, som de om academiens välfärds i akt tagande vid
slike tillfällen befalla, med mera; dock likwäl som berörde 1756 års
tienste-betänckande, uti den artikeln om academiska och till presteståndet hörande
tienster, tillika med uttryckeliga ord förklarar, att wid deras besättiande så
derefter som till förene bör i akt tagas, hwad uti Kyrckiolag, privilegier och
flere förordningar därom allmänneligen blifwit stadgat samt brukeligt warit,
ocli af slike förordningar 40. § uti Regerings formen såsom rikets grundlag
är den yppersta ocli allmänt gällande, hwilcken förmår, att wid alla slags
ämbetens besättande bör förnämligast anses bepröfwad erfarenhet och förtienst,
hwilcka egenskaper så mycket mindxe kunna bestridas Lectoren Knös, som
han mer iin någon af de på ofvannämde förslag upförde icke allenast å daga
lagt sin med en grundelig philosophie förenade mogna insigt i theologiska
vetenskapen, hvars hela cursum lian såsom licentiat absolverat, utan oek der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
