Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369
hädanefter mer än hittils kunna uptänckas, utan tyckes mig wara
betäncke-ligt att med nya ändringar rubba författningarne, då erfarenheten
wercke-Jigen intygar, at ganska snälla ämnen i alla wettenskaper dageligen tilskapas.
Större hopen har i alla tider sällan hunnit til och aldrig öfwer medelmåttan.
Hwad med skäl kunde inwändas är, at ehuru genom lättare inethoder en
flitig yngling nu kan på half parten så läng tid som fordom genomgå samma
lärdomsdelar och ofta mera, så saknas likwäl gemenligen den mogenhet i
kund-skapen, som war wanlig i äldre tider. Men detta är en följd af författningar
och omständigheter, som aldeles äro utom academien. Det är ganska
naturligt, att om twå lika goda snillen lära lika mycket, den ena på 2 och den
andra på 1 år, så eger den förre dubbelt så mycket tid at begrunda sina föremål,
ocli derigenom få begrepen bättre och fastare rota sig, hwartil äfwen den
omständighet kommer, att en och samme med helt olika nytta hörer samma
lee-tion wid 15 och 25 års ålder, då tanksättet i senare händelsen wunnit mera
styrcka. Men sedan genom fattigdom syslor blifwit näringsmedel, sedan
tjen-steårs beräknande wänt allmänheten att med möjligaste hast fika efter första
steget, samt seders och lefnadssätts förändring änteligen gjort 4 års
wistan-de wid academien så dyrt, som fordom 8 eller 10, så kan förmodeligen icke
genom någon ny lag wid academien sådant hindras, utan det hjelper sig sjelf,
när mera förmögenhet winnes i landet och utmärkt skicklighet wid tjensters
besättande winner tillbörlig uppmärksamhet. Jag är för öfrigt i allmänhet
af samma tancka som herr Mallet och Suedelius.
Hwad egenteligen examina publica angår för dera, som ärna sig til kongl,
collegierna. så är jag wäl öfwertvgad, att derigenom icke altid til fullo winnes
hwad som warit första ändamålet, men jag twiflar och icke, att deras
afskaffande nu skulle medföra mera skada, än om de aldrig warit inrättade, ty de
göra likwäl något ehuru ej i alla omständigheter tilräckeligt hinder för den
inritade brådskan, jag säger otilräckeligt, emedan många blifwa utan
witt-nes börd inskrifne.
I anseende til examina rigorosa så är det sant, att exaniinatorernes
antal blifwit större än i förra tider, men om det på en sida tyckes wara aldeles
i sin ordning, att den som tager graden uti philosopliien wet, hwad de
wettenskaper hafwa att betyda, som höra faculteten till, så är det på den andra wist,
att när en yngling anmäler sitt egenteliga hufwudstudlum, hwarutinnan han
ti lt ror sig att i synnerhet göra godt besked, så moderera de öfrige
examina-tores sina prætensioner efter den billighet, att häraf ingen betydelig
olägenhet händer.
Professoren Sleincour med egna ord:
Om man hädanefter, såsom jag menar hittills skedt, i det nogaste
följer acaderniske constitutionerne, så kan ingen blifwa candidat, som icke
jemte någon skälig elementarisk kundskap uti nödiga wettenskaper är uti nagra
wissa, sora äro honom angelägne uti det vitæ genere han utwalt, egregie
verits. Univ. Hi.it. Bih. IV. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
