Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
satus, Saken determinerar då sig strax sjelf, utan mycket bekymmer att
påhitta nya utlakningar, som alltid blifwa onöclige och bråksamme.
Candidan-di äro ej okunnige om alt det, som fordras bör, och lära räkna det sig till
heder ocli nöje att härom sig beflita, då de märka, att inga andre än de som alt
sådant præstera kunna blifwa eandidater. Tages denna saken på annan fot,
så i detta som annat som publice med ungdomen förehafwes, så införes
snarare ett onyttigt twång än upmuntran, som ingalunda sig passar och låter sig
wärckställas wid en academie, så framt man icke will wända academien uti
en sehola och anse professores som scholmästare. De som blifwa eandidater
hafwa nästan alle gàdt scholæ- och gymnasiewägen. Om de ej släppas
derifrån, förr än de inhämtat den stadga och kundskap, som för en 30 år sedan
skedde, så hjelper academien sig sjelf, ocli lärer ingen da nödgas klaga öfwer
omogen ungdom wid academien, hwilken som barn hitkommer och såsom barn
wilja gå härifrån ocli tränga sig i in otid uti collegier och allmänna syslor.
Wa-randes jag försäkrad, att, om icke reformationen börjes wid scholar och
gymnasier, alt bekymmer här wid academien blifwer frucktlöst. För öfrigt
åberopar jag mig, hwad jag uti mitt voto år 1768 d. 13 Oct. i Consistorio
Academico rörande detta ämne mig till protocollet yttrat.
Professoren Lostbom skrifteligen och med egna ord:
Till de anmärckningar som i förewarande angelägna ämne äro anförde
[och de i synnerhet som jag under discoursen liördt och nu skrifteligen af herr
cancellierådet och riddaren Ihre äro författade, med hwilka såsom
wäsend-teliga jag mig conformerar],1 ber jag för min del fä i korthet tillägga
följande generella påminnelser.
De författningar, som i forntiden äro gorde angående både lägre och
högre lärdomsinrättningar, böra i anseende till tidernas skiften närmare
jän-kas till allmänhetens nytta, så att lärjungar ega frihet att inhemta det, som
tjenar till deras egenteliga lefnadssätt, utan at t« ingas till språk och
wetten-skaper som de i framtiden mindre behöfwa. I synnerhet är angelägit, att de
skaffa sig rätta begrepp om hwarjehanda ting, deras egenskaper, wärckningar,
förändringar och nyttjande, innan de bemöda sig att nämna dem på något
främmande språk, ty som orden äro tanckarnas uttryck, så är nödigt att
tänc-ka, innan man söker färdighet i talande. Mången yngling, som kunde göra
wackra framsteg i en eller annan wettenskap, hwartill han har lust och
skie-kelighet, blir knapt medelmåttig, när lian skall lära mänga.
Blir ungdomen med underwisning och efterdömen uppmuntrad till
cliris-steliga dygder och med alfwarsamhet afskräckt från onda seder, så beredas
snart tjenliga snillen til större framsteg och mogna til egen sällhet och
fäderneslandets tjenst. Det är också nödigt att bereda och upmuntra sådana
ämnen, som befinnas både till förstånd oeh hjertelag tjenliga att underwisa
andra. så wäl wid enskildta som offentelige scholar, hwarwid icke allenast en re-
1 De inklàmrade orden äro tillagda i brädden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
